Jon Thunqvist

Silkesmaskar har traditionellt varit en bisyssla för japanska lantbrukare, ungefär som biodling, men marknaden för siden nådde sin topp för mer än 100 år sedan och i nuläget finns bara omkring 500 odlare kvar. Anledningen till den nyvunna optimismen är att forskare med hjälp av avancerad genmodifiering bland annat fått silkesmaskarna att spinna självlysande tråd.

Metoden som i korthet innebär att man injicerar silkesmaskens ägg med gener från självlysande koraller är dock inte oomstridd och får ännu så länge bara användas i rigoröst kontrollerade testodlingar.

– Myndigheterna är rädda att våra maskar ska rymma och komma ut i naturen, men eftersom de varken kan simma eller flyga bedömer jag den risken som väldigt liten, säger Tetsuya Iizuka, forskare vid NIAS - det nationella institutet för jordbruksbiologi som ligger i Tsukuba, ett par timmars resa norr om Tokyo.

Självlysande silkestråd kan bli räddning för den japanska sidenindustrin.

När vi kommer på besök visar Iizuka och hans kolleger stolt upp en ny kull silkesmaskar. De är utbredda på stora tråg, ungefär som bakplåtar, och ligger och mumsar på pellets gjorda av löv och sojabönor.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/japan-och-eu-eniga-om-nytt-jatteavtal-sa-paverkas-livsmedelsproducenterna/">Så påverkar jätteavtalet svenska matproducenter</a>

Några veckor tidigare, när maskarna fortfarande bara var pyttesmå ägg placerades de under ett mikroskop ett i taget, och en tekniker kunde med hjälp av en supertunn nål injicera färggenen.

Modifieringen är transgen, vilket innebär att förmågan att spinna självlysande silkestråd går i arv från en generation maskar till nästa.

När kan man då tänkas behöva självlysande siden? Ja, om man undantar möjligheten att göra succé på balen får väl användningsområdet ses som tämligen begränsat. Men egentligen spelar det mindre roll. Det viktiga, enligt Tetsuya Iizuka är att man visat att det går att styra silkesmaskens egenskaper genom genmodifiering.

– Man kan till exempel använda masken som proteinfabrik, säger Iizuka. Kokongen den bygger åt sig består av proteinet fibroin, men masken kan också göra andra proteiner, exempelvis kollagen, som kan användas i läkemedelsindustrin för att tillverka olika typer av vaccin.

Ett tråg med silkesmaskar mumsar på pellets av mullbärslöv och sojabönor.

Inom den traditionella industrin, alltså den där man vanligtvis använder den supertunna och starka tråden för att göra sidentyg, välkomnas forskargenombrotten.

– Några av våra medlemmar har fått tillstånd att föda upp de genmodifierade maskarna under överinseende av NIAS. Resultaten så här långt har varit väldigt goda och vi har förhoppningar om att detta ska kunna vända den nedåtgående trenden, säger Masahiro Kashiwa vid intresseorganisationen Gunma Sericultural Technology Center (GSTC) .

Silkesmaskar mumsar på pellets av mullbärslöv och sojabönor.

Gunma län, nordväst om Tokyo, har ända sedan sidenindustrins begynnelse för mer än 1 000 år sedan, varit Japans centrum för siden. På 1800-talet och det tidiga 1900-talet stod mullbärsträden tätt längs sluttningarna. 1929 fanns det 2,2 miljoner uppfödare av silkesmaskar och sidentillverkning var tongivande för hela Japans industriutveckling.

Exempelvis startades biltillverkaren Toyota en gång som en avläggare till ett företag som tillverkade maskinvävstolar.

Konkurrensen från billigare siden från länder som Kina och Brasilien dock för stor till sist.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nordkoreanskt-hot-drabbar-japanska-lantbrukare/">Nordkoreansk hot slår mot japanska lantbrukare</a>

Tetsuya Iizuka har tagit fram en silkesmask som spinner självlysande tråd.

Årets skördesäsong närmar sig sitt slut och trots forskargenombrotten är frågan om den äldre generationens odlare kommer att hitta några yngre som är villiga att ta över och föra hantverket vidare.

Sannolikt blir det mer storskaligt och industrialiserat om och när de små lurviga silkesmaskarna kravlar sig fram till teknikens framkant.

– De kanske skulle ha låtit kulturmärka oss i stället för alla gamla sidenväverier, sade en äldre uppfödare till tidningen Yomiuri Shimbun i en intervju nyligen.

Japan hade 2,2 miljoner uppfödare 1929. År 2016 fanns knappt 500.

Möjliga användningsområden: tyg, suturtråd, proteinutvinning.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lantbrukare-i-fukushima-vann-i-ratten/">Lantbrukare kompenseras för kärnkraftshaveri</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ny-trad-oppnar-for-skraddarsydda-material/">Ny tråd öppnar för skräddarsydda material</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/har-har-folk-krockat/">Kartan som varnar för vildsvin</a>

Efter att varit på utdöende i decennier börjar den japanska sidenindustrin och dess underleverantörer att vädra morgonluft. Anledningen till optimismen är att forskare med hjälp av genmodifiering fått silkesmaskar att spinna självlysande tråd.

Japansk sidenindustri tar hjälp av avancerad genteknik.

Uppfödare spinner nytt hopp på självlysande tråd

Företagande

Japanska forskare har med hjälp av genmodifiering fått silkesmaskar att spinna självlysande tråd.