Tord Karlsson

Klimatfrågan har ökat behovet av att beräkna de svenska gårdarnas klimatavtryck. Jordbruksverket har Klimatkollen och Arla gör också beräkningar. Resultaten visar hur utsläpp av metan, lustgas och koldioxid från odling och djur samlar sig till ett rejält negativt avtryck. Ovanpå läggs de ganska stora utsläppen från de odlade mulljordarna.

Många av processerna i mark och djur är inte heller lätta för bonden att åtgärda, och klimatberäkningen kan skapa besvikelse och skuld, och det i onödan.

Det går att lindra smärtan med lite pedagogik, och se det positiva. Det vore bra att också lyfta fram den kolbindning som varje år sker i växtodlingen. Det är ju den som är själva motorn, och klimatpåverkan är läckaget från processen.

Ett hektar vete som ger 8 ton binder kol motsvarande 12 ton koldioxid bara i kärnan. Dessutom binds mängder med kol i halm och rötter, kol som till en del blir en långvarig kolsänka.

Detta fina resultat går inte att använda som balanspost i klimatberäkningarna ­eftersom vetet äts upp och kolet frigörs ­inom ett år. Men att beskriva den stora plusposten skulle ge en helt annan förståelse för vilka processer som sker.

En pluspost som kommer i skymundan för att den är svår att beräkna är kolinlagringen i marken när mullhalten stiger, som i vallodlingen. Arla avvaktar till exempel med detta just nu.

Beräkningar av jordbrukets klimatpåverkan är om inte ett gungfly så i alla fall en mycket mjuk myr. Svårberäknade biologiska processer och väldigt varierande förhållanden ställer till det. Ska man då vänta tills vi vet mer eller köra hårt?

Arla har bestämt sig för det senare med kampanjen ”Netto noll klimatavtryck” för sin ekomjölk. Man får anta att den är seriöst beräknad utifrån nu känd vetenskap och tilltro till effekten av trädplanteringar i Afrika som kompensation.

Om tio år när vi vet mer, både om processer i marken och om hur de afrikanska träden har växt, kan vi utvärdera. Förmodligen är det då inte ”netto noll”, det kan vara bättre eller sämre.

Så en viss försiktighet kan vara på sin plats. Samtidigt är det bra att någon som Arla går före och tar klimatfrågan till marknaden nu i stället för att vi ska vänta tills vi ”vet allt”.

Däremot skulle man önska att de myndigheter, organisationer och företag som ägnar sig åt jordbrukets klimatpåverkan pratade sig samman och använde samma modeller och sätt att räkna och var transparenta med det. Som det är nu skiljer sig Arla och Klimatkollen åt.

Vi har inte råd med dubbelarbete. Olikheter stökar också till både förståelsen och kommunikationen – det är knepigt nog ändå.

Framför allt behövs mer fokus på de positiva sidorna. Prata mer om de höga skördarna som driver systemet och om kolinlagring och mindre om rapande kor och mulljordar. Det finns ingen anledning att ta på sig offerkoftan.

Prata mer om de höga skördarna som driver systemet och om kolinlagring och mindre om rapande kor och mulljordar, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

Prata mer om kolinlagring och mindre om rapande kor, skriver ATL:s Tord Karlsson.

Lyft fram jordbrukets positiva klimatroll

Politik

Prata mer om de höga skördarna som driver systemet och om kolinlagring och mindre om rapande kor och mulljordar, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.