Regeringen öronmärker en miljard kronor för att uppfylla livsmedelsstrategins mål. Men frågan är hur mycket av detta som når fram till lantbrukaren. Av direkta insatser för att minska konkurrensgapet, till exempel sänkta dieselskatter, märks ingenting. Det skrivs mycket om att inrätta råd, sprida kunskap och höja kompetenser. Säkert välmenande men det dröjer innan det syns i gårdens bokslut. Det hade behövts mer efter alla dessa år.
Luftig handlingsplan med märkligt mål
Det saknas fortfarande åtgärder som ger jordbruket bättre konkurrenskraft snabbt.
Mest konkret är att det ska tas fram växtsorter för hela Sverige och att det utvecklas växtskydd för grödor som odlas på liten areal. Det är bra, det är viktiga problem som bör lösas. Men det lyfter inte svensk växtodling och animalieproduktion.
Påklistrat på handlingsplanen finns också det enda kvantifierbara målet som är att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad 2030 och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter samma år. Det känns så 1990!
När allt fler kommer till insikt om att ett riktigt hållbart och klimatsmart jordbruk inte uppnås den ekologiska vägen är målsättningen märklig. Dessutom understryker man i livsmedelsstrategin att det är konsumentens efterfrågan som ska styra. Det hänger inte ihop.
Tord Karlsson