Marcus Frennemark

En skördetröska bärgar årets skörd på en åker. 

large_sdlc8maSj5ZSxQ-nh.jpg

medium_sdlc8maSj5ZSxQ-nh.jpg

small_sdlc8maSj5ZSxQ-nh.jpg

thumbnail_sdlc8maSj5ZSxQ-nh.jpg

sdlc8maSj5ZSxQ-nh.jpg

Jordbruksverkets och länsstyrelsernas arbete med att återkräva stöd går mot sitt slut. Vid halvårsskiftet hade 83 procent av de drygt 22 000 ärendena gått till beslut. Återkraven gäller stödutbetalningar under åren 2015–2019 och kan avse avdrag för att lantbrukaren brutit mot tvärvillkor, men också att myndigheterna har betalat ut för mycket pengar till lantbrukare.

Totalt rör det sig om återkrav på mellan 60 och 80 miljoner kronor, enligt Jordbruksverket.Hans Ramel, ordförande för LRF Skåne, fick en faktura på drygt 50 000 kronor. Det återkravet baserades på en felaktig stödutbetalning under 2019, då han fick tillbaka pengar för avdrag till krisreserven under 2018. Haken var bara att det aldrig gjordes något avdrag till krisreserven under 2018.–&nbsp;Det är pengar som jag inte har rätt till. De ska betalas tillbaka och det är inget att bråka om. Men vi vänder oss emot principen att vi lantbrukare har fått vänta på pengar vi har rätt till i flera år, men när vi ska betala tillbaka får vi 30 dagar på oss. Och fakturan kommer under sommaren när en växtodlingsgård har tuff likviditet, säger Hans Ramel.

large_1626263902145.jpeg

medium_1626263902145.jpeg

small_1626263902145.jpeg

thumbnail_1626263902145.jpeg

1626263902145.jpeg

<h2>Jordbruksverket: Fakturering är undantag</h2>I en skrivelse till Jordbruksverket hävdar LRF Skåne att detta är en orimlig ordning.Patrik Alenfelt, kvalitetssamordnare på Jordbruksverket, förstår att lantbrukare reagerar när återkrav faktureras med kort betalningstid, mot bakgrund av att Jordbruksverket har varit sena i sina utbetalningar. Men fakturering är ändå ett undantag, huvudprincipen är att avräkna beloppet mot framtida stöd.–&nbsp;I föreskriften står det att återkrav ska faktureras om det gäller ett belopp över 30 000 kronor och det inte kan förväntas några stödutbetalningar inom sex månader. Är återkravet lägre än 30 000 kronor faktureras det om det inte väntas några stödutbetalningar inom tolv månader, säger Patrik Alenfelt.

large_patrikalenfelt.jpg

medium_patrikalenfelt.jpg

small_patrikalenfelt.jpg

thumbnail_patrikalenfelt.jpg

patrikalenfelt.jpg

Han uppskattar att fakturering tillämpas i mellan 5 och 10 procent av återkravsärendena.Men det är länsstyrelserna som tar besluten om det ska skickas faktura eller kvittas mot förväntade framtida stödutbetalningar.Länsstyrelsen i Skåne, som arbetar med återkraven i Skåne och Blekinge, är klara med 4 400 av de drygt 4 500 ärenden de har att hantera. Det är dock inte alla ärenden som slutar med återkrav.–&nbsp;Vi har beslutat om återkrav i cirka 3 000 fall och av dessa har 461 blivit inbetalningsärenden, det vill säga det har bifogats en faktura, säger Emma Thim, chef för handläggningsenheten på Länsstyrelsen i Skåne, som poängterar att den som har svårt att betala fakturan kan få göra en avbetalningsplan.En del av fakturorna har gått till personer som inte längre är lantbrukare och därför inte har några stödutbetalningar att se fram emot.<h2>Inte aktuellt med åtgärd i nuläget</h2>Arbetet med återkraven ska vara klart före augusti månads utgång och i början av september ska Jordbruksverket redovisa resultatet för Näringsdepartementet. Någon åtgärd med anledning av LRF Skånes skrivelse är inte aktuell för Jordbruksverket.–&nbsp;Nej, jag tror inte att vi kan göra något som får effekt med så kort tid kvar. Men vi tar med oss detta i utvärderingen när vi utformar hur de här bestämmelserna ska se ut på sikt, säger Patrik Alenfelt.Förändringar i den framtida hanteringen av återkraven välkomnas av Hans Ramel, som påminner om innebörden av livsmedelsstrategin.–&nbsp;Ska vi ha ett konkurrenskraftigt lantbruk måste det vara så smidigt som möjligt för företagarna. Det ska vara lätt att göra rätt och då tycker jag det är rimligt att man alltid avräknar mot framtida stöd så länge det finns ett aktivt lantbruk kvar, säger han.

<h3>Återkrav</h3>De drygt 22&nbsp;000 återkraven kommer från åren 2015-2019, merparten från början av perioden. Olika stöd berörs, men många ärenden handlar om tvärvillkorsavdrag och betesmarksstöd. Jordbruksverket bedömer att det totalt handlar om mellan 60 och 80 miljoner kronor som krävs åter.Sverige har kommit på efterkälken med återkraven för att Jordbruksverket har prioriterat utbetalningar av stöd och ersättningar. EU-kommissionen har riktat kritik mot Sverige för detta och regeringen har, av bland annat denna orsak, satt Jordbruksverkets roll som utbetalande organ under prövning enligt särskilda EU-regler.Den prövningen avslutas 24 september 2021 då alla gamla ärenden ska vara klara och en löpande hantering av återkrav ska vara på plats.

Läs mer om återkraven:<a href="https://www.atl.nu/strikt-tidsplan-nar-jordbruksstod-ska-betalas-tillbaka">Strikt tidsplan när jordbruksstöd ska betalas tillbaka</a><a href="https://www.atl.nu/vantan-och-aterkrav-vacker-irritation-hos-bonder">Väntan och återkrav väcker irritation hos bönder</a>

LRF Skåne upprörs av att stödpengar återkrävs på faktura med betalning inom en månad – inte minst som myndigheternas egna stödutbetalningar kan ta flera år.Jordbruksverket försvarar sig med att den övervägande delen av återkraven avräknas mot framtida stöd.

Jordbruksverket: Fakturering sker i undantag. 

LRF Skåne i protest mot återkrav på faktura

Företagande

LRF Skåne upprörs av att stödpengar återkrävs på faktura med betalning inom en månad, medan myndigheterna kan dra ut på stödbetalningar i år.
Jordbruksverket försvarar sig med att den övervägande delen av återkraven avräknas mot framtida stöd.