Fredrik Stork

Kantspridningsfunktioner och precisionsspridning av gödsel med vågceller är två sätt att minska kväveläckaget, enligt devisen rätt mängd på rätt plats.

Mycket av landbrukets miljöengagemang sker helt i det dolda. Dit hör bland annat odling av mellangrödor, dammbyggnationer och inköp av ny modern teknik som bidrar till minskat kväveläckage.

En ny rapport från LRF slår dessutom fast att flera av dessa miljöåtgärder sker med egna medel utan statlig inblandning.

Undersökningen visar exempelvis att ungefär hälften av alla som har byggt egna dammar, har gjort det utan statlig medfinansiering.

– Syftet är att belysa det som lantbrukare har sagt till oss i många år. De ger ofta exempel på sånt som de gör på gårdarna i sin vardag. Men när jag läser rapporter om lantbrukets miljöarbete från SCB och Jordbruksverket så saknas detta. Detta är något som vi har pratat om under lång tid, säger Markus Hoffman som är expert på mark- och vattenfrågor på LRF.

Många dammar byggs helt utan statlig medfinansiering.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/de-vinner-pa-att-satta-miljon-i-fokus/">Billinge gård satsade på våtmark – och det betalar sig</a>

På frågan om man använder någon form av precisionsgödsling svarar exempelvis 33 procent av 895 ja. Precisionsgödsling är en metod som bevisat kan minska läckaget av näringsämnen till sjöar och andra vattendrag. Spridarens kantspridningsfunktion, som kan sägas vara en något simplare variant av precisionsspridning för att undvika spridning längs diken och vattendrag, används av 56 procent av svarsgruppen.

N-sensorn, Cropsat och At Farm är också exempel på metoder som kan användas för att precisionssprida kväve, men som sällan lyfts fram på det sätt som LRF skulle önska.

Därtill tillkommer även odling av fång- och mellangrödor. 12 procent av svarsgruppen ägnar sig exempelvis åt detta utan att få ersättning från landsbygdsprogrammet.

42 procent använder också reducerad jordbearbetning på gården medan 64 procent justerar däcktrycket för att undvika markpackning. Bara 1,2 procent gör dock detta under färd.

– Det är inte okej att lantbrukarna inte får kredd. Det första steget är att synliggöra detta i undersökningar där fler av dessa frågor skulle kunna ingå, säger Markus Hoffman.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/klimatet-tvingar-alla-till-conservation-agriculture/">”Klimatet tvingar alla till conservation agriculture”</a>

<h3>Anpassade skyddszoner förbättringspotential</h3>

Han hoppas nu att myndigheter och regeringsföreträdare ska ta intryck av undersökningen för att samla in mer data för framtiden.

Men skulle det inte kosta väldigt mycket pengar att utöka dokumentationen, som skulle kunna läggas på annat?

– Vi har gjort den här undersökningen i LRF i sommar, och det har inte kostat så väldigt mycket pengar. Har man en rullande undersökning som SCB har så kostar det inte mycket att ställa några frågor till. Det finns även en kostnad förknippat med att det framstår som att vi alltid underpresterar i jordbruket.

Har ni upptäckt något område i undersökningen som ni eller lantbruket skulle kunna bli bättre på?

– Ja, jag tänker exempelvis på anpassade skyddszoner där många inte känner till att det finns stödformer eller helt enkelt avstår för att det är opraktiskt, säger Markus Hoffman.

SPECIALUTGÅVA: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/specialutgava-lar-dig-mer-om-conservation-agriculture/">Lär dig mer om conservation agriculture</a>ATL-TV: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sa-funkar-conservation-agriculture/">Så funkar conservation agriculture</a>

I en ny rapport slår LRF fast att flera av lantbrukets miljötjänster glöms bort av samhället. Dit hör bland annat bygget av dammar och åtgärder som minskar kväveläckaget.

Mycket inom lantbruket sker helt i det dolda enligt ny rapport.

LRF: Lantbrukarnas miljötjänster glöms bort

Företagande

Dammbyggen utan statlig medfinansiering, och ny teknik som minskar miljöbelastningen. Mycket inom lantbruket sker helt i det dolda, enligt ny rapport.