Edvard Hollertz

Att flera förtroendevalda på lokal nivå i LRF har brutit mot Djurskyddslagen är det senaste avslöjandet av SVT:s ”Uppdrag granskning” (20/1). För LRF bör avslöjandet skava. De förtroendevalda ska föregå med gott exempel, som organisationens ordförande Palle Borgström meddelade i samma program förra året.

Men att lantbrukare som har brustit i sin djurhållning kan sitta kvar på lokala uppdrag lär samtidigt säga ganska mycket om LRF på gräsrotsnivå. Lokalavdelningen ses inte som någon större maktfaktor. Främst fyller den en social funktion. Både som träffpunkt och som mänskligt skyddsnät.

För LRF har särskilt under senare år utvecklats till den organisation som är tänkt att fånga de lantbrukare som faller. Initiativ som bondekompis och omsorgsgrupper ska hjälpa sådana som inte mår bra eller har hamnat i en kris. En funktion som verkar ha blivit allt viktigare.

I takt med att gårdarna håller allt fler djur men sysselsätter allt färre har verksamheterna blivit sårbara, både för djuren och människorna i dem. Det saknas tyvärr ofta ekonomiska marginaler för att ta in arbetskraft som många gånger skulle behövas både för att klara arbetsbördan och för att bryta ensamarbete. En del fall som har lyfts av ”Uppdrag granskning” lär i olika hög grad vara ett uttryck för det.

Parallellt har också samhällets krav på lantbrukets djurhållning ökat. Det råder nolltolerans kring misskötsel av djur.

Brotten går att sona juridiskt men frågan är om brotten någon gång går att sona i samhällets ögon.

Det som gör det svårt att sätta en tidsgräns är att det finns personer som är och förblir olämpliga att hålla djur. Samtidigt finns det troligen många fall där människor som i grunden är goda djurhållare drabbas av sjukdom, familjetragedi eller ekonomiska problem.

För att de sistnämnda situationerna inte ska gå så långt som till att djuren far illa fyller LRF en viktig funktion med sitt sociala arbete. Men det skapar även risk för målkonflikter i lokalavdelningarna.

Å ena sidan får inte missförhållanden accepteras. Å andra sidan kan det vara svårt för ideellt engagerade i LRF lokalt, där alla i någon grad känner varandra, att ta bort uppdraget för den redan tilltufsade ­människa som har dömts för brott mot Djurskyddslagen.

Djur ska inte fara illa. Men inte människor heller, vilket blir LRF:s dilemma.

Den svåra situationen kan trots det bara lösas på ett sätt. Valberedningen, som ska göra ett grundligt arbete inför varje års­möte, bör inte föreslå olämpliga ambassadörer för lantbrukarkåren.

MER OM UG OCH LRF:<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lrf-om-fortroendevalda-med-djurforbud/">Misskötsel hos förtroendevalda inom LRF</a><a href="https://www.atl.nu/ledare/tord-karlsson-om-ug-och-lrf/">Ledare: ”Fungerar LRF:s lokala demokrati?”</a>

Djur ska inte fara illa. Men inte människor heller – det är LRF:s dilemma efter avslöjandena av ”Uppdrag granskning”, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.

Så bör LRF göra efter avslöjandet om förtroendevalda som brutit mot lagen.

”Den svåra situationen kan bara lösas på ett sätt”

Växtodling

LRF har en svår situation att lösa efter avslöjandet från SVT:s ”Uppdrag granskning” om att förtroendevalda har brutit mot Djurskyddslagen, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz.