Mia Martelleur

Lavskrikan har i flera år förhindrat markägare från att avverka skog i Hälsingland. Redan 2016 beslutade Skogsstyrelsen att säga nej till flera avverkningar med hänsyn till att fågelarten har sin livsmiljö i områdena och skulle påverkas negativt.

Nu kan en förändring vara på väg efter att tre ärenden utretts i <a href="https://www.atl.nu/skog/vinst-for-markagare-i-lavskrikemal/">Mark- och miljödomstolen i Östersund</a>.

Som ATL kunde berätta på tisdagen bedömer domstolen att markägarna har rätt till sin planerade avverkning och riktar kritik mot Skogsstyrelsens hantering av ärendet. Gunnar Lindén, skogsexpert på LRF, välkomnar beslutet.

– Det är viktigt att komma ihåg att det är en mellaninstans som kan överklagas, så man vet inte vad domen kommer att innebära för framtiden än. Men den ger en del viktiga signaler.

Läs mer: <a href="https://www.atl.nu/skog/vinst-for-markagare-i-lavskrikemal/">Vinst för markägare i lavskrikemål</a>

<h3>Artskyddsförordningen behöver ses över</h3>

En sådan är att det inte går att förlita sig på enskildas uppgifter när det gäller en så pass stor inskränkning, säger Gunnar Lindén. I de fall som nu tagits upp i Mark- och miljödomstolen har Skogstyrelsens beslut till stor del grundats på enskilda personers uppgifter om lavskrikans härkomst på fastigheterna, men enligt domstolen krävs en grundligare utredning av myndigheten för att kunna fatta beslut om förbud.

Gunnar Lindén nämner också att domen sänder signaler till den utredning som enligt januariöverenskommelsen ska se över artskyddsförordningen och den överimplementering som råder gentemot EU-direktiven, att förordningen behöver förändras.

– Den har fått en felaktig tolkning och var aldrig menad att användas på ett sådant sätt att den hindrar markanvändningen. Är det skyddsvärt får man göra reservat eller biotopskyddsområden. Inte utfärda avverkningsförbud på skog som inte är skyddsvärd, menar Gunnar Lindén.

LRF Skogsägarna har följt två av målen och även sponsrat <a href="https://www.atl.nu/skog/vinst-for-markagare-i-lavskrikemal/">en av markägarna</a> för att driva det. Om domen vinner laga kraft är den en vinst för markägarna och förhoppningsvis vägledande för kommande beslut. Men det räcker inte, menar Gunnar Lindén.

– Problemet kvarstår med en mängd andra fåglar. Vi har till exempel domar kring tjäder som säger att man får lämna den här typen av förbud, fast den inte heller har minskat och är en väldigt vanlig fågel.

I dessa fall har många markägare fått rätt till ersättning, vilket inte skogsägare erbjudits i lavskriksfallen.

– Men då måste man gå till domstol och stämma staten, vilket ger enorma kostnader för staten i ersättning och domstolskostnader. Det är ett slöseri med skattepengar att förmedla förbud på skog som man inte tycker är skyddsvärd, säger Gunnar Lindén och väcker tanken kring vad som hade kunnat hända om domen fått en annan utgång.

– Hade man sagt att det här förbudet gäller så skulle man ha lämnat öppet spelrum för motsvarande förbud kring en mängd andra arter. Men det undviker vi nu genom det här och sätter en gräns.

Skogsstyrelsen beskriver lagtexten som komplicerad och svårtolkad i de här enskilda fallen och att det är bra att de får ett klargörande.

– Vi kommer nu analysera domarna, säger Charlotta Ryd, Skogsstyrelsens distriktschef i Gävleborg i pressmeddelande.

En välkommen dom där markägarna får rätt till avverkning. Men det kvarstår fortfarande problem, menar LRF:s skogsexpert Gunnar Lindén.– Den ger en del viktiga signaler.

En vinst för markägarna – men ännu oklart vilka konsekvenser domen får.