LRF borde ställa sig bakom köttprotesten

Den så kallade åsiktskorridoren är ju ganska smal i Sverige – man får inte avvika särskilt mycket från det politiskt korrekta om man inte vill bli påhoppad. Den behöver breddas, och därför är det olyckligt att LRF centralt inte ställer sig bakom hamburgeraktionen fullt ut. Men frågan om köttkonsumtionen är inte den lättaste att debattera.

En stor del av allmänheten har uppenbarligen uppfattningen att köttkonsumtion är miljöfarlig, att den bär skulden till jordklotets uppvärmning. Stor del i detta har FAO:s rapport Livestocks Long Shadow från 2006 som fick enorm uppmärksamhet.

Jo, all livsmedelsproduktion medför miljöpåverkan av ett eller annat slag, och det gör en sådan här debatt komplicerad.

Svensk nötköttsproduktion har inget att skämmas för. Henning Steinfeld, mannen bakom FAO-rapporten, intygar det, eftersom Sveriges nötkött huvudsakligen kommer från mjölkproduktionen och den specialiserade nötköttsproduktionen bygger på bete.

Dessutom ligger det något i att vi välmående västerlänningar äter mer kött än vad som kanske är nödvändigt. Vår konsumtion sägs ha ökat med 40 procent sedan 1990, men vem kan säga att vi åt dåligt 25 år sedan?

Förr var kött dyrt och åts på söndagarna, nu äter vi kött snudd på varje dag eftersom det importerade köttet är så billigt. Allt medan det miljövänliga svenska köttet tappar.

Att föra fram sådana argument i en tv-studio är svårt. Att, som det unga språkröret från Miljöpartiet i Aktuellt i onsdags, hävda att kött är miljöfarligt är enkelt, och att dra allt kött över en kam förstärker budskapet.

LRF:s ordförande Helena Jonsson hamnade genast i försvarsposition, och pratade dessutom om att hamburgeraktionen i Nyköping riskerar LRF:s goda rykte. Hon borde i stället ryta till, försvara aktionen och se till att LRF tar initiativet i köttdebatten.

Och Nyköpings kommun borde satsa på att upphandla mer svenska livsmedel i stället för att införa köttfri dag.