Ulf Aronsson

97 300 kronor. Så mycket var skogsnettot för den genomsnittliga skogsgården i Sverige under fjolåret, enligt en ny rapport från LRF Konsult. Högst var nettot i södra Sverige, 131 000 kronor, i Mellansverige låg det på 99 900 kronor och i norra Sverige på 64 000 kronor. För samtliga områden har lönsamheten sjunkit jämfört med föregående år, och ännu mer sett på längre sikt.

– Kostnaderna har ökat snabbare än intäkterna. En svag krona är bra för exporten men slår mot entreprenörernas kostnader för till exempel bränsle, säger Jimmy Larsson, segmentschef Skog & Lantbruk på LRF Konsult.

– Sen kan det vara en eftersläpning på flera år mellan kontraktering och likvid, och därför syns ännu inte uppgången som började redan ifjol.

– Den ökande belåningen är oroväckande. Det går an vid låg ränta, men med en eventuell lågkonjunktur och räntehöjningar på väg kan det vara olyckligt, säger Jimmy Larsson.

Samtidigt ökar belåningen. I söder ligger den på 40 procent och i Mellansverige på 30 procent. I norr ligger den på 20 procent, men ökar snabbast i landet. En högre skuldkvot innebär en större ekonomisk risk vid stigande räntor och lägre virkespriser.

– Det är oroväckande, ökad belåning går an vid låg ränta. Men nu pratar allt fler om en annalkande lågkonjunktur och räntehöjningar. Då kan det vara olyckligt med hög belåning, till exempel för nyinvesterade yngre skogsägare. Sydsverige ser ut att få sitt första riktiga <a href="https://www.atl.nu/skog/han-tvingas-avverka-for-att-stoppa-granbarkborren/">granbarkborreår</a> på sex till tio år, då måste det finnas marginaler för att mycket timmer kan försvinna.

Skogsnettot föll mellan 2016 och 2017, och för hela perioden 2013 till 2017 är det stora skillnader mellan landsdelarna.

Enligt LRF Konsults rapport har intresset för att köpa mer skog ökat, trots fallande lönsamhet och en tilltagande debatt om osäkerhet kring äganderätten.

– Än så länge syns inga effekter av det, möjligen på skogsmarkspriser på regional nivå, i till exempel Värmland. Där är tillgången på vilt lägre och osäkerheten kring nyckelbiotoper högre vilket kan ha bidragit till en svag, ibland negativ, utveckling av skogsmarkspriserna.

Kvoten mellan skulder och skogsnetto ökar för skogsgårdarna, vilket innebär större känslighet för stigande räntor och lägre virkespriser.

Sett över längre tid, sedan 2008, är gårdarnas skogsnetto lägre i dag. Samtidigt är priserna på både timmer och skogsmark högre. Frågan är hur länge den utvecklingen kan fortsätta?

– Vi får se hur skogsnettot utvecklas de kommande två åren, kanske kommer industrins vinster sprida sig till skogsägarna. Skuldsättningen driver skogsmarkspriserna, men frågan är hur länge det kan hålla i sig i den här takten. Än så länge gör skogsägarna bedömningen att det kommer finnas en efterfrågan på råvara även framöver och från andra branscher vet vi att det ibland kan behövas en större kris för att bryta utvecklingen, till exempel en räntehöjning eller politiska begränsningar för vad råvaran kan användas till, avslutar Jimmy Larsson.

Trots att timmerpriserna ökat sedan 2008 har skogsnettot fallit. Samtidigt har priset på skogsmark ökat, och frågan är hur länge den utvecklingen kan hålla i sig.

<h3>Skogsgårdens lönsamhetsrapport</h3>Urvalet av skogsgårdar kommer från LRF Konsults kundregister. Med skogsgård menas en enskild näringsverksamhet där skogen står för mer än 67 procent av de totala intäkterna de senaste tio åren.

Sjunkande skogsnetto i kombination med ökad belåning gör att den ekonomiska risken stiger för landets skogsgårdar, speciellt i södra Sverige.

En svag krona är bra för exporten men slår mot entreprenörernas kostnader.”

Fler vill köpa skog – men lönsamheten faller

Skog

Sjunkande skogsnetto i kombination med ökad belåning gör att den ekonomiska risken stiger för landets skogsgårdar, speciellt i södra Sverige.