Marcus Frennemark

Johan Eriksson, ekonomirådgivare på HIR Skåne.

Efter fjolårets extrema torka har intresset för att räkna på bevattningsanläggningar ökat bland Johan Erikssons kunder. Han presenterade sina beräkningar över bevattningens lönsamhet vid skånska förhållanden på Borgebys Fältdagars pre-event och det är inte självklart att en bevattningsinvestering är lönsam.

– Enbart spannmål räcker inte för att få lönsamhet i investeringen om du inte odlar grödor med högre värde, exempelvis ekospannmål, säger Johan Eriksson.

Hans kalkylexempel bygger på att 1,5 miljoner kronor investeras i en konventionell anläggning med bevattningsmaskiner för att betjäna en areal på 100 hektar med drygt 25 års avskrivningstid.

Den årliga fasta kostnaden blir då 147 250 kronor, eller utslaget per hektar drygt 1 470 kronor. I de fasta kostnaderna ingår inte bara avskrivningar, ränta och underhåll utan även elnätsavgiften för ett fyra månaders effektabonnemang. Denna avgift står för nästan en tredjedel av de fasta kostnaderna.

De rörliga kostnaderna för en vattengiva på 25 mm uppgår till 300 kronor. Här står elen för drygt 53 procent av kostnaden.

Insatt i ett kalkylexempel där spannmålsgrödan får två givor à 25 mm blir bevattningskostnaden 2 073 kronor per hektar. Varken höst- eller vårspannmål svarar tillräckligt på insatsen för att kostnaden ska täckas.

Oljeväxter går i stort plus minus noll.

Men vallen, stärkelsepotatisen och i ännu högre grad specialgrödan morötter belönar bevattningsinsatsen väl.

Sätts siffrorna in i en växtföljd visar det sig att det inte räcker med en traditionell ”slättväxtföljd” med 40 hektar höstspannmål, 20 hektar oljeväxter, 20 hektar vårspannmål och 20 hektar sockerbetor för att få plus på sista raden.

Medan en ”vallväxtföljd” med 40 hektar spannmål och 60 hektar vall är lönsam och en ”specialgrödeväxtföljd” med potatis och/eller morötter ger ett rejält plus.

I en klimatförändringarnas tidevarv kan en befara att krisåren med rejäl torka kommer allt tätare.

Hur väl ska man minimera riskerna genom att ha tillgång till bevattning? Ja, det kan bero på vilken ekonomisk styrka det finns i företaget.

– Tänk långsiktigt och fokusera inte på ett enstaka år. Räkna på dina egna förutsättningar och ställ dig frågan om du klarar ett års tapp, säger Johan Eriksson.

Det krävs en sammansatt växtföljd för att räkna hem en investering i bevattning.Enbart spannmål och oljeväxter räcker inte, menar Johan Eriksson, ekonomirådgivare på HIR Skåne.

Det krävs en sammansatt växtföljd för att räkna hem en investering i bevattning. Enbart spannmål och oljeväxter räcker inte, menar Johan Eriksson, ekonomirådgivare på HIR Skåne.