facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Löftesrikt år slutade i moll

Året började bra, men det blev till slut på många sätt ett eländigt år för de gröna näringarna.

Vi gick in i 2014 med stor höstsådd, goda priser på spannmål och mjölk. Handelsstatistiken kunde senare visa att svenskt kött började ta marknadsandelar från den import som annars ständigt ökat mer än ökningen av köttkonsumtionen.

I maj valde vi ett nytt EU-parlament, och senare tillträdde en ny EU-kommission med irländaren Phil Hogan som jordbrukskommissionär.

Men under det andra halvåret vände allt.

Mjölkkrisen blev ett faktum. Arla sänkte priset i rask takt efter minskad efterfrågan från Kina och handelssanktionerna mot Ryssland. Spannmålspriserna dalade också. Från Danmark kom larmet om den antibiotikaresistenta grisbakterien MRSA, som skördar dödsoffer.

Den förödande skogsbranden i Västmanland började den 31 juli, och den 4 augusti blev den svarta måndagen då branden spred sig utom all kontroll.

Brister i samhällets beredskap blev tydliga lika fort som civilsamhället ryckte in. ”Utan frivilliga hade det inte gått”, konstaterade räddningsledaren efteråt.

I förra veckan kom utredningen av branden och insatserna. Det är delvis hårresande uppgifter som presenteras om hur bristfällig samordningen var mellan olika aktörer i brandens inledningsskede

Det hade gått att begränsa branden högst väsentligt om en så enkel sak som kartor hade funnits, och räddningstjänsten hade insett att stora skogsbränder faktiskt kan inträffa och förberett sig därefter.

Lärdomen måste vara att dra på med stora resurser från början. Men det är inte så lätt när till exempel försvaret knappt har några helikoptrar längre. Franska och italienska släckningsplan fick kallas in, men innan de kunde sättas in hade branden härjat en vecka.

I september var det riksdagsval. Då startade en politisk karusell som vi inte sett slutet på än.

För första gången kom Miljöpartiet i regeringsställning, i en minoritetsregering tillsammans med Socialdemokraterna. I riksdagen blev Sverigedemokraterna vågmästare.

Det kunde bara gå på ett sätt.

SD fällde regeringens budget och stödde alliansens, vilket innebär att vi har en rödgrön regering som har att följa motståndarnas budget. Extraval väntar om tre månader.

Nu är det snart 2015. Det blir ett tufft år. Slopade mjölkkvoter, dyrare diesel, nedtrappat gårdsstöd och förgröning är vad som väntar. Väntar gör vi också på ett spikat landsbygdsprogram.

I december blir det ett stort klimatmöte i Paris, och kanske blir frihandelsavtalet mellan EU och USA färdigförhandlat under året.

Vissa förhoppningar kan man ha på den aviserade livsmedelsstrategin och på konkurrenskraftsutredningen som ska presenteras nästa år.

Man får hoppas på det bästa, till exempel på ett säkrare världsläge, att vi inte drabbas av zoonoser, torka eller översvämningar, att skogen inte brinner och på goda och stabila priser till bonden och skogsägaren.

Men mycket kan hända, alltså. Ska man ta med sig något positivt in i 2015 är det landsbygdens mobilisering den första veckan i augusti när skogen brann i Västmanland.