David Gustavsson

<a href="https://www.atl.nu/lantbruk/handelns-prishojningar-slapar-efter/">På tisdagen presenterade</a> ATL unik statistik som visar att svenska bröd- och spannmålsproducenter tar mer betalt än handeln.

Producentpriserna ökade med 6,4 procent i september i år jämfört med jämförelseåret 2012. Men handelns priser ut mot kund var betydligt lägre samma månad: 2,7 procent. Sedan början av 2017 har producentpriserna ökat med mellan 2-6 procent, medan konsumentpriserna bara drygt hälften så mycket.

Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, menar att <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/handelns-prishojningar-slapar-efter/">handelns höjningar haltar </a>till följd av prispress från e-handel, Lidl och Netto.

Samtidigt kräver Livsmedelsföretagen en höjning av matpriserna med 5 procent i Sverige. Det berättade bransch- och medlemsorganisationens chefekonom Carl Eckerdal under en dragning hos Lantmännen på onsdagen.

Livsmedelsbolagens inköpskostnader har ökat med i snitt 10 procent efter torkan, enligt medlemsorganisationens senaste så kallade Konjunkturbrev. Samma siffra för var fjärde livsmedelsföretag som köper in spannmålsbaserade råvaror är 30 procent.

– Vi har fått kraftigt ökade råvarukostnader som bland annat är kopplade till foderbristen som slagit hårdast mot ägg-, fågel- och grisproducenter. Vi är i början på en kostnadskris som varar minst ett år framåt. Det är inget som blåser över för att vi haft en regnig höst, sa Carl Eckerdal under sitt anförande och fortsatte:

– Nu kan livsmedelsindustrin inte svälja och absorbera fler kostnadsökningar. Vi har trimmat våra organisationer så mycket vi kan. Vi är redan maratonlöpare och nu krävs prishöjningar i dagligvaruhandeln och hos grossisterna.

Fyra av tio livsmedelsföretag tror dock att det tar uppåt fyra månader innan handeln höjer sina priser. Enligt 17 procent tar det ett halvår. Detta slår hårt mot deras marginaler som är nere på runt 3 procent i snitt, enligt Carl Eckerdal.

ATL: Svensk Handel menar att prishöjningar försvåras av tuff konkurrens?

– Vill man ha svenska leverantörer framöver så är det inget man kan laborera med, utan en fullständig nödvändighet. Dagligvaruhandeln sitter på makten.

Han tror att konsumenter generellt också begriper att de behöver betala lite mer. Toleransen är redan hög för högre priser på frukt och grönt som kan öka "med 15-20 procent i årstakt", eftersom "inga förädlingsproducenter agerar buffert och tar på sig kostnader", menar Carl Eckerdal.

– Där söker sig världsmarknadspriserna direkt ut på konsumenterna. Ett kilo äpple kan i dag kosta 45 kronor, utan att någon ifrågasätter det. Då tänker jag att konsumenterna också kan räkna ut att även de processade livsmedlen måste upp i pris, sa Carl Eckerdal.

Många konsumenter har också medkänsla med bönderna då den "allmänna debatten om den globala uppvärmningen hela tiden kopplas till torkan i somras", tror han.

Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal tror att konsumenter generellt också begriper att de behöver betala lite mer.

<h3>Konjunkturbrevet i siffror</h3>I snitt har livsmedelsföretagens kostnader ökat med 10 procent.97 procent har fått ökade kostnader för spannmålsbaserade råvaror. Och en fjärdedel har kostnadsökningar på över 30 procent vad gäller spannmålsinköp.93 procent uppger ökade kostnader för grönsaker inklusive baljväxter och nästan lika många för frukt och bär.74 procent har fått ökade kostnader för köttråvara.Källa: Livsmedelsföretagen<h3>Livsmedelsföretagen ...</h3>... är en arbetsgivar- och branschorganisation som, enligt egen utsago, "verkar för att livsmedelsföretagen i Sverige ska karaktäriseras av högt anseende och mångfald samt ha god tillväxt, lönsamhet och konkurrensförmåga".Källa: Livsmedelsföretagen<h3>Konjunkturbrevet</h3>Fyra gånger om året skickar chefekonom Carl Eckerdal ut en enkät till Livsmedelsföretagens medlemsföretag som får svara på frågor om försäljning, export, anställningsläge, råvarukostnader, lönsamhet och investeringar. De medverkande står för omkring hälften av branschens omsättning. Alla svar är viktade efter företagets omsättningsstorlek.Resultatet presenteras i det så kallade Konjunkturbrevet.Källa: Livsmedelsföretagen

Priserna på svensk mat måste höjas med minst 5 procent, enligt Livsmedelsföretagen. Torkan har ökat livsmedelsbolagens inköpskostnader med i snitt 10 procent. Dyrast är spannmålen.

Torkan har ökat livsmedelsbolagens inköpspriser – nu kräver branschorganisation högre priser.

Krav på högre matpriser: ”En kostnadskris”

Lantbruk

Torkan har ökat livsmedelsbolagens inköpskostnader med i snitt 10 procent.