Lista: Sju stora lantbruksuppfinningar

I början av december publicerade ATL en enkät där flera personer fick svara på vad de tyckte att de största lantbruksuppfinningarna är. Efter det lämnade många läsare kommentarer till ATL, bland annat på vår Facebooksida.

Enligt forskare och universitetslektor Jesper Larsson, inom agrarhistoria på SLU, har många haft bra gissningar.

Flest kommentarer handlade om mineralgödsel som den största uppfinningen. Följt av plogen, slåttermaskin, mjölkningsmaskin, trepunktslyft, tröskan och täckdikning.

Mineralgödsel

När mineralgödslet kom under 1900-talet kunde lantbrukare gå från att ha både boskapsskötsel och spannmål, till att ha jordbruk som bara satsar på spannmålsodling. Det blev en huvudorsak till ”den gröna revolutionen” på 50- och 60-talet då det gick att odla mycket mer mat.

– Det finns ingen tvekan om att det är ett bra val som en av de viktigaste innovationerna, då det har lett till det jordbruk som vi har i dag, säger Jesper Larsson och nämner att Fritz Haber fick Nobelpriset år 1918 för sin framställning av ammoniak genom syntes i industriell skala, vilket möjliggjorde framställningen av konstgödsel.

– Det är en kanonsak, men samtidigt har det lett till vissa problem, som övergödning och det får man inte glömma bort. Men ur synpunkten hur vi får ut mat är det helt enastående vilken effekt det har haft, säger Jesper Larsson.

Plogen och järnplogen

– Jag tycker själv att järnplogen är spännande. Många känner inte till att den först användes i svenska förhållanden i Dalarna och norra delarna av Sverige, som var väldigt framåt inom jordbruket. Den kom på 1700-talets mitt ungefär till de här områdena.

Jesper Larsson säger att det främst är John Deere-plogen från 1830-, 1840-talet som har gjort plogen central på en global marknad.

– Många tänker nog på John Deere-plogen från 1837 som gjorde att man kunde lägga prärien under plogen, vilket fick konsekvenser för spannmålsodlingen i världen. Främst i USA som då kunde odla mycket mer och exportera mot väst. Det satte det europeiska jordbruket under press då priserna sjönk.

Slåttermaskin och täckdikning

Slåttermaskinen och täckdikning är inte heller att förglömma, säger Jesper Larsson och tycker att det märks att läsarna fascineras av 1800-talets innovationer.

– Täckdikningen hänger alltså samman med slåttermaskinen. Att man kan dika ut marker och få fuktiga ängar till att bli torrare vallodlingar som håller för att köra med maskiner. Täckdikning gör också att du kan få mer sammanhängande åkerarealer och mer rationell drift på dem, så det är absolut en bra innovation. Slåttermaskinen är inte heller dålig, men den är mer en konsekvens av vallodling och att man täckdikar. Den kom samtidigt som mycket annan mekanisering under slutet av 1800-talet, för att förbättra processerna i höhantering.

Traktorn och tekniken med trepunktslyft

I början av 1900-talet blev traktorn ett användbart verktyg inom jordbruket.

– Många i förra artikeln sa ju att traktorn var viktig, och den är jätteviktig – efter att hydrauliken och trepunktslyften kom. Innan dess var inte traktorn särskilt användbar om man inte hade stora jordbruk, och i Sverige var det mycket småbruk så det var ingen vits med en traktor som inte kunde användas till många olika delar.

Mjölkningsmaskin

Mjölkningsmaskinen blev en vändning inom produktionen på 1900-talet, som gjorde att bönder kunde börja mjölka mycket mer på kortare tid och öka sin djurbesättning.

Jesper Larsson berättar att det också ledde ett skifte i arbetsfördelningen när maskinen kom i bruk.

– Män var ute på åkrarna och handmjölkade inte och skötte inte kreatur på samma sätt tidigare, men i och med maskinen började männen driva och ta över hela jordbruket.

Tröskan

Jesper Larsson vill slå ett slag för tröskan som en av de viktigaste innovationerna, då den ökade hur mycket en gård kunde lägga under plogen och göra spannmål på.

– Jag skulle absolut sätta den i toppen genom att den frigör så otroligt mycket tid. Med skördetröskan blir det 20 till 50 gånger mer effektivt jämfört med lie. Däremot används tiden inte till att göra andra saker utan det har mer lett till att man har kunnat öka sina arealer.

Här kan du läsa vilka framsteg som Jesper Larsson tycker har varit betydande inom jordbruket.