Lika bra att folk håller sig borta från skogen

Stormarknaderna, köpgalleriorna och kaféerna lockar mer.

Är detta ett problem? Ja, många verkar tycka det. Hälsoskäl kan anges som något bra med friluftsliv. Det är klart att det är nyttigt att vara ute i det fria och röra på sig. Har vi nu generationer på gång som hellre tittar i datorn och mobilen i stället för att göra något så ohippt som att slåss med mygg under bärplockning så kanske det kan bli problem på sikt.

Turistfolk varnar för att utvecklingen medföra att känslan för vad som är rätt och fel avtar; de som trots allt får för sig att gå ut i naturen har ofta inte vett att ta hänsyn till djur- och växtliv. Allt mer innebär friluftsliv att man har en cykel, fyrhjuling eller häst med i aktiviteterna.

Företrädare för skogsbranschen verkar också tycka att det är ett problem att folk vistas mindre i skogen. Södras ordförande Christer Segersten ser till exempel som sin uppgift att verkar för att fler människor får upp ögonen för vad skogsbruket gör och vilka värden det skapar.

Det är naturligtvis vällovligt, men inte riskfritt. En ovan betraktare tycker säkert att ett nytt hygge ser förfärligt ut. Det kan för övrigt även företrädare för skogsbranschen tycka om det är sönderkört. Det är en svår pedagogisk uppgift att förklara att det ser ut så här en tid innan det är planterat och skogen är på gång igen. En uppgift jämförbar med att försöka få folk att äta mer kött genom att visa dem slakterier.

Det bestående intrycket för den tillfällige skogsbesökaren är nog att skogsbruket bär sig illa åt och borde sättas åt på olika sätt.

För två år sedan lät ATL Landja genomföra en opinionsundersökning om allemansrätten. Den visade att 30 procent av skogsägarna har problem med att allmänheten vistas på deras marker.

Det kanske inte gör så mycket att allmänhetens intresse för att vistas i skog och mark avtar. Det kanske tvärtom är rätt bra att folk håller sig därifrån.