Malin Eborn

Det här är en artikel ur tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.217684758.1051164690.1577954779-1663553219.1574327188">klicka här</a>.

Från en balkong går det att skåda ut över lösdriften med 420 mjölkande kor. Den starka vårsolen utanför bryter in i det övriga lugnet som råder bland mjölkkorna här.

– Vi har ett riktigt bra stall och vi tror att våra kor trivs här, säger Mats Larsson, och blickar nöjd ut över besättningen.

Mats Larsson driver Stallberg Lantbruk AB utanför Vara i Västergötland tillsammans med sin bror Thomas Larsson. Åtta mjölkrobotar står för mjölkningen och en Lely Vector foderrobot går långsamt fram över foderbordet och fyller på med ensilage till mjölkkorna. Den kommunicerar med gårdens två andra foderrobotar som alternerande åker ut till foderköket utanför stallarna och där fylls på med rätt råvaror till rätt djurkategori enligt ett förprogrammerat recept för att sedan åka in i stallarna igen och utfodra.

– Vektorsystemet är en förklaring till att produktionen gått väldigt bra i vårt nya stall. När det funkar är det färskt foder in till våra kor var 45:e minut. Vi har fått ett bra flyt och en bra trafik, säger Mats Larsson.

Bröderna Larsson på Stallberg Lantbruk AB investerade i en ny mjölkgård för 4 år sedan.

I stallen finns också gödselrobotar som skrapar spalten och en automatisk strövagn som lägger ut fiberströ i liggbåsen. Trots att investeringen gjordes för mer än fem år sedan var det först 2019 som Stallberg Lantbruk tog hem andraplatsen i hushållningssällskapets tävling ”Sveriges modernaste gård”.

Bara några veckor efter att korna släpptes in i det nya stallet började mjölkproduktionen öka från den tidigare nivån på 10 000 kilo energikorrigerad (ECM) mjölk per ko och år.

– Som bäst har vi varit uppe i drygt 13 000 kilo mjölk per ko och år och avkastningen låg ungefär 30 procent över vad vi satte i vår budget, säger han.

Den förbättrade produktionen gjorde att bröderna relativt snabbt växlade upp, bytte till en större mjölktank satte in två extra mjölkrobotar.

Investeringen i de nya stallarna och den utökade produktionen gjordes med hjälp av Tillväxtbolaget, som då enbart ägdes av HK Scan och Lantmännen.

– Om inte Tillväxtbolaget hade varit med och lånat ut pengar är det tveksamt om det hade blivit av, i alla fall inte i den här formen, säger Mats Larsson.

Den lokala sparbanken som står för bottenlånet var tydliga med att de inte ville stå för hela risken i den stora satsningen. Även Almi finns med som finansiär till utlåning på toppen.

Men vägen till att genomföra hela bygget var milt sagt inte utan problem. Under hösten 2013 kunde hela investeringen ha gått om intet. En söndagsmorgon i september, när bygget av det nya stallet varit igång en tid, fick Mats Larsson ett samtal som han aldrig glömmer. Det var en kille från företaget de anlitat för bergskrossning bredvid det nya stallbygget som ringde som bad honom komma ut och titta för det ”såg för jävligt ut”.

Det nya kalv- och ungdjursstallet med självdragsventilation har inte fungerat som bröderna Larsson tänkt trots att de tog hjälp av rådgivning. Kalvarna alstrar inte tillräckligt mycket värme själva vilket orsakar kallras med hosta och lunginflammationer till följd. Nu har man i stället skaffat kalvhyddor som kalvarna är i till och med cirka tre månaders ålder innan de tas in, vilket har förbättrat kalvhälsan.

– Bergskrossen hade sjunkit ner i lermassorna och skapat ett lerskred. Det påbörjade bygget låg som ett plockepinn, berättar Mats Larsson.

Från början kände de sig lugna över att försäkringen skulle gå in och täcka kostnaden. De upplevde att de noggrant informerat försäkringsbolaget om vilken byggprocess de gett sig in och fått svar att investeringsskydd ingick i lantbruksförsäkringen. Men när olyckan väl var framme kom beskedet att detta inte täcktes av investeringsskyddet.

– Vi stod i ett sämre läge än när vi började bygga. Nu får vi gå till banken och lämna igen nycklarna tänkte vi då, säger Mats Larsson.

Bakgrunden var att bröderna bestämt sig att ta bort en bergsknalle för att få plats med utbyggnaden. Av olika anledningen blev krossningen av berget kraftigt försenat och för att inte komma allt för långt efter i tidsplanen fick byggprocessen och krossningen pågå parallellt. Bergskrossen lades därför upp på ett annat ställe än tidigare planerat vilket fick de förödande konsekvenserna. Räddningen blev efter flera turer projektledarens ansvarsförsäkring som täckte belopp på upp till 50 miljoner kronor. Vis av lärdomen uppmanar han andra som ska bygga ut att inte helt lita på besked som ges av försäkringsbolag utan själv granska avtalen med hjälp av en jurist. Överhuvudtaget uppmanar han också att ha en jurist vid sin sida som granskar alla avtal som skrivs på när man är igång med en sådan stor byggprocess.

– I efterhand kan man konstatera att när man stöter på patrull och saker inte blir som de ska är kontrakten alltid skrivna på leverantörens villkor, säger han.

Bröderna Larsson är i efterhand väldigt nöjda med spaltgolvet i mjölkstallet trots att det var dyrt. När djuren flyttades från det gamla stallet med öppna skrapgångar till det nya förbättrades klövhälsan avsevärt vilket troligen också bidragit till det förbättrade produktionsresultatet.

När försäkringsärendet väl var utrett riktar han en stor eloge till alla som sedan var inblandade i bygget. Ungdjurstallet togs i drift i april 2014 och kostallet i juni 2014.

– Då var vi 2 till 3 veckor försenade jämfört med den ursprungliga planen. Det var vi väldigt nöjda med, med tanke på vad som hänt under resans gång, säger han.

Investeringen hade planerats noggrant under flera år och föregicks av många studiebesök på gårdar i Sverige, Danmark, Holland och i Tyskland. Bra djuromsorg och mål att framåt ha svensk personal på gården var några av målen med investeringen.

– Personalen gjorde klart för oss att de inte ville stå och jobba med en karusell eller grop i arbetspass på fyra till fem timmar så mjölkrobot föll sig rätt så naturligt, säger Mats Larsson.

Tre foderrobotar kommunicerar med varandra och rör sig mellan foderköket och stallarna. I foderköket fylls robotarna automatiskt på med rätt blandning av råvaror och kan klara upp till 14 olika recept. I stallet med kalvar, ungdjur och sinkor jobbar bröderna Larsson med många olika mixar för att fylla de olika djurkategoriernas behov.

Resten av den nya tekniken var inte planerad från början men Lely ville ha en visningsgård i Sverige så därför fick de all deras teknik till ett billigare pris. Ett mål med tekniken var att spara arbetstid men här motsvarandes inte riktigt förväntningarna.

– I början fick vi lägga väldigt mycket tid på att få allt att funka. Successivt har vi sedan arbetat oss ner men insett att vi inte når vårt ursprungliga mål, säger han.

Med alla omständigheter som skedde under bygget fördyrades det med cirka 10 miljoner kronor jämfört med ursprungsplanen. Ytterligare ett tufft slag blev mjölkkrisen under 2015 och 2016. När det var som värst låg mjölkpriset 90 öre per liter under vad bröderna räknat med för genomsnittspris. Då var stödet från banken, Almi och Tillväxtbolaget helt avgörande.

– Vi hade hela tiden dem med oss även om det periodvis var tungt för oss. Det är jätteviktigt med finansiärer som är lugna och trygga, säger han.

<h3>Stallberg Lantbruk AB</h3>Drivs av: Mats och Thomas Larsson som är fjärde generationen på gården.Areal: 500 hektar åker plus 60-70 hektar betesmark. Grödor: Höstraps, höstvete, maltkorn/ foderkorn, åkerböna, majs, vall samt insådd av (korn) som skördas som helsäd. Antal anställda: 12 personer motsvarande 10 heltider inklusive Mats och Thomas Larsson. Djur: 475 årskor varav 420 mjölkande kor och totalt cirka 900 till 950 djur Mjölkproduktion: 11 900 kilo energikorrigerad (ECM ) mjölk per år och koOmsättning: 26,2 miljoner kronor (2017)Vinst: "Efter flera tuffa år var vi glada för svarta siffror 2017, cirka 1,1 miljoner i vinst, men 2018 blir det minusresultat på grund av torkan." Total investering 2013-2015: Cirka 58 miljoner kronor när mjölkproduktionen utökade från cirka 200 till 420 mjölkande kor, nytt mjölkstall, nytt kalv och ungdjursstall, med bland annat 6 mjölkrobotar, vektorsystem med 3 foderrobotar och foderkök, gödselrobotar samt automatiskt strövagn. Tilläggsinvestering på 4 miljoner tillkom när ytterligare två mjölkningsrobotar köptes till och mjölktank byttes mot en större modell. Finansiering: Bank står för bottenlån medan Almi och Tillväxtbolaget står för topplån. <h3>Ändrade målsättning när produktionen ökade</h3>Ett mål med satsningen var att reducera arbetstiden. I de gamla stallarna som var mycket arbetskrävande på grund av flera tillbyggen la bröderna Larsson 48 timmar per ko och år. Målet med den nya investeringen var från början att komma ner till 17 timmar per ko och år. Men efterhand som mjölkproduktionen ökat har bröderna bytt mått för mål till producerad mjölk per arbetstimme. Ett skäl är att det är mer ekonomiskt motiverat att lägga arbetstid på en ko som mjölkar mer. Produktionen har varit uppe på runt 400 kilo mjölk per arbetstimme vid några tillfällen i de nya stallarna. Det långsiktiga målet är 500 kilo mjölk per timme men bland annat sämre kvalitet på ensilage till följd av torkan gör att produktionen nu sjunkit igen till 340 kilo mjölk per arbetstimme.

Vägen till att bygga ett av Sveriges modernaste mjölkstall har periodvis inneburit stora utmaningar för bröderna Larsson. Ett lerskred mitt i nybygget höll på att tillintetgöra satsningen.

Nybygget blev 10 miljoner dyrare än planerat – men mjölkproduktionen började öka direkt.

Lera satte nästan stopp för Sveriges modernaste mjölkstall

Lantbruk

Stallberg Lantbruks nybygge i Vara blev 10 miljoner dyrare än planerat – men mjölkproduktionen började öka direkt.