David Larsson

Lennart Andersson har 75 procent tall på sin fastighet. Men älgstammen går hårt åt bestånden.

– Jag trodde inte att jag skulle få tillstånd men jag ville ha ett papper att sätta in i skogsbruksplanen för att visa för framtida generationer att jag i alla fall har försökt.

Lennart Andersson har övervägande tallmarker på sin fastighet i Småland och han satsar mycket på självföryngring. Men älgarna går hårt åt föryngringarna och i april fjol ansökte han om en allmän skyddsjakt på älg. Där skrev han också om sina synpunkter på älgjakten, bland annat att den inte bör vara arealbaserad. Avslaget kom nu i februari.

Lennart Andersson har valt att inte registrera sin fastighet i ett licensområde eller älgskötselområde. Han har därför endast tre dagars älgjakt på sina marker och då enbart jakt på kalv. Sedan det nya älgförvaltningssystemet infördes 2012 har han endast lyckats skjuta en kalv.

– Jag var med i ett lag tidigare men det var som ett mindre fältslag med 30-40 personer. Och ingenting var skjutbart, vi bara föste älgarna fram och tillbaka. Jag menar att det är bättre att skjuta det som kommer, över tid jämnar det ut sig.

– Jag vill ha älg kvar men inte den här omfattningen, säger han. Jag vill inte föda dem och sen inte få skjuta dem.

Ingemar Sjöberg, viltvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Jönköping, konstaterar att det är ett generellt problem att få upp tall.

– Många har resignerat och planterat gran och de som satsat på tall drabbas.

Han menar att Lennart Andersson mest skulle gynnas av att registrera sin fastighet i ett älgjaktområde för att kunna samarbeta med andra. Men avslaget beror främst på tidpunkten.

– Vi har tillåtit skyddsjakt på älg men ansökan måste komma under pågående skada och gälla en begränsad tid. Många väntar för länge med att ansöka.

Lennart Andersson ville i stället ha en möjlighet att skjuta fler älgar på sina marker under hela jaktperioden.

Länsstyrelsen i Jönköping är aktiva i älgförvaltningen och trycker hårt på avskjutningsmålen.

– Läget är inte helt gynnsamt och i år har vi svårt att nå målen, speciellt på hondjuren. Men vi har en medveten strategi efter stormarna Gudrun och Per och vi vill inte att stammen ska sticka iväg igen.

Svårigheten är att nå ut med budskapet, menar Ingemar Sjöberg.

– Jaktlagen ser det som en tilldelning som de har handlingskraften över. Vi ser det som en avskjutningsplan som ska genomföras. Det behövs ett bredare perspektiv än vad den enskilde jägaren och markägaren har.

Lennart Andersson kan ha upp till 10 älgar i vinterstam på sina 170 hektar skog. Han ansökte om skyddsjakt på älg men fick avslag.

Lennart Andersson kan ha upp till 10 älgar i vinterstam på sina 170 hektar skog. Han ansökte om skyddsjakt på älg men fick avslag.