Sara Johansson

Påtryckningar från lantbruksintressen verkar ha haft effekt på EU-kommissionens arbete med den så kallade taxonomin, uppsättningen kriterier som ska styra investeringar mot hållbara verksamheter. I tisdags läckte ett nytt utkast ut. Där har bland annat ordet ”förbättrat” strukits från den i skogsbranschen kontroversiella formuleringen att kriterier ska gälla ”förbättrat skogsbruk”.

På onsdagen arrangerade Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Skogs- och lantbruksakademien ett seminarium om taxonomin. De nya uppgifterna diskuterades med många brasklappar om att det dels inte finns några garantier för att det är en slutgiltig version som är i omlopp, dels att det inte funnits tid till någon djupare analys.

Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, vågade sig ändå på att vara milt positiv till den nya utformningen.

– Vår tolkning är att mycket av det skogsbruk vi driver i dag skulle kunna tolkas in inom ramen för det här nya förslaget, sa hon.

Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank.

I förslaget hänvisas det till nationell lag för att definiera vad som är skogsbruk och därmed uppfyller grundkravet för att vara hållbart inom taxonomin. Därför blir det enligt Viveka Beckeman nu viktigt att se till att tillämpningen i Sverige blir gynnsam för det svenska skogsbruket.

Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek bank, är något mer skeptisk till hur stor skillnad det nya förslaget gör. Det är banker och andra finansmarknadsaktörer som måste rapportera hur de uppfyller taxonomins krav, men för att kunna göra det måste de ha koll på vad de företag de gör affärer med gör, en kedja av informationskrav som går ner till den enskilda skogsägaren. Martin Kihlberg ser inte att det kommer att räcka med nationellt insamlade siffror, som riksskogstaxeringen, utan att varje skogsägare måste göra en egen klimatnyttoanalys, bland annat.

– Genom den ökade rapporteringsbördan gör man det mer kostsamt och utmanande för privata skogsägare att följa taxonomin.

Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna.

I det läckta förslaget undantas skogsfastigheter under 25 hektar från kraven.

Jordbruket, som upptog över 30 sidor i det förra förslaget, ser ut att ha lyfts ut helt i det läckta dokumentet. Vad det betyder för hur investeringar i jordbruk är tänkta att hanteras av finansmarknaden är i skrivande stund oklart.

Bioenergi definieras inte längre som en verksamhet som bara kan klassas som hållbar under en övergångsperiod.

EU-länderna är splittrade när det gäller taxonomins definitioner. I andra delar av unionen är till exempel frågan om hur naturgas ska klassas viktig. EU-kommissionen höll ett möte med experter från medlemsländerna på onsdagen. Variationen i synpunkter var stor, och täckte de flesta områdena i taxonomin.

<h3>Fakta: Beslutsgången</h3>Kriterierna ska fastställas i en delegerad akt, som EU-kommissionen enligt tidigare aviserade planer ska anta i april. Efter det har medlemsländerna och EU-parlamentet som längst sex månader på sig att hantera förslaget, innan de måste säga ja eller nej till hela akten. De kan inte ändra i innehållet, och det krävs kvalificerad majoritet i Rådet och enkel majoritet EU-parlamentet för att akten ska underkännas.

Inget krav på förbättrat skogsbruk i en ny version av de kontroversiella hållbarhetskriterierna.

Påtryckningar från lantbruksintressen verkar ha haft effekt.

Lättnader för skogsbruket i läckt förslag om klimatkriterier

Politik

Påtryckningar från lantbruksintressen verkar ha haft effekt på EU-kommissionens arbete med den så kallade taxonomin.