Dagen före förhandlingarna i mark- och miljödomstolen ändrade sig Skogsstyrelsen. Två av fem skogsbrukare i Hälsingland, som fått sina avverkningar stoppade på grund av att de hotade lavskrikans bevarandestatus, får nu ett nytt besked, att det går bra att avverka.
Lättad skogsägare vill se rättvisa för alla
Per-Olof Löfgren är lättad över att lavskrikan inte längre hindrar avverkning. Men han är inte nöjd förrän alla fem markägare får samma besked från Skogsstyrelsen.
I dessa områden finns tillräckligt med skog kvar efter avverkning för att lavskrikan ska kunna finnas kvar.
– Det är en lättnad, men vi kan inte känna oss nöjda förrän alla fem markägare har fått sina avverkningsanmälningar godkända, säger skogsbrukaren Per-Olof Löfgren.
Tagit in expert
Åsa Lundberg på Skogsstyrelsen i Hälsingland säger att myndigheten har gått igenom ärendena ytterligare, och tagit in en expert från Artdatabanken som inventerat skogen.
– Det är en jättesvår bedömning och vi fick ihop det väldigt sent, säger hon.
Kunde ni inte ha kommit fram till det här beslutet tidigare?
– Ja, i den bästa av världar hade vi det, men vi tar beslut utifrån den information vi har. När nu besluten överklagades är det naturligt att gräva djupare. Det är komplicerade ärenden och dessutom är det första fallet där vi tar hänsyn till Artskyddsförordningen och EU:s direktiv på allvar. Därför tar det extra lång tid så här i början, säger Åsa Lundberg.
Måste invänta dom
Alla fem ärenden ligger kvar hos mark- och miljödomstolen för beslut, det ändras inte av Skogsstyrelsens nya besked. Förhandlingarna ägde rum i tisdags och de två som fått ändrat besked från Skogsstyrelsen måste invänta domstolens beslut innan de kan avverka.
Markägarna har fått hjälp av LRF och Mellanskog att driva och bekosta överklagandet av myndighetsbeslutet till mark- och miljödomstolen. Gunnar Lindén som är ansvarig för naturvårdsfrågor inom LRF Skogsägarna är optimistisk och tror att alla fem markägare kommer att få rätt att bruka sin skog.
Viktig principfråga
Men för att Gunnar Lindén ska vara helt nöjd, måste domstolen säga något om de principiella frågorna.
– För skogsägarkåren i Sverige är det viktigt att man säger något om huruvida myndigheterna med stöd av Artskyddsförordningen kan göra långtgående inskränkningar i pågående markanvändning, och göra det utan att markägare får ersättning, säger han.