Suget efter griskött på marknaden i höst ger bra läge att förhandla om avtalet med slakteriet.

Sven Jerpdal driver i dag Lagunda Animalie Produktion AB i Örsundsbro, tillsammans med sin son Erik Jerpdal. Totalt produceras ungefär 8500 slaktgrisar om året på gården. Sven är en känd profil inom lantbruksnäringen, inte minst genom sin blogg Grisgeneralen, där han frispråkigt lyfter olika aktuella ämne i branschen. Ett ämne som han ofta återkommer till är prisnoteringar och marknad. Just nu råder stor efterfrågan på grisar och slakterierna är ute och försöker ”knycka” leverantörer från varandra.

– Får du intresse från ett konkurrerande slakteri ska du naturligtvis låta dem slåss om dig, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/sveriges-grispris-kommer-i-kapp/">Svenska grisraketen</a>

För stora besättningar som ligger nära slakteriet kan ett sådant förhandlingsläge ge upp mot 50 öre per kilo på priset, uppskattar han.

Bäst tid för att förhandla om sitt avtal med slakteriet är från september fram till jul.

– Julgrisarna trycker långsamt upp priserna under hösten och gör det lättare att skriva bra avtal, säger Sven Jerpdal.

Ska du byta slakteri kan det vara bra att ta referenser precis som i andra affärssammanhang. Ring till kolleger som levererar till slakteriet eller som har gjort det tidigare och ta reda på varför kollegan valde att byta. Det kan ge viktig information som annars är svår att få reda på.

Förhandlingen ska alltid ske öga mot öga, råder Sven Jerpdal. Särskilt om det handlar om stora affärer.

– Det är mycket viktigt att kunna tyda motpartens kroppsspråk, säger han.

Det är också av största vikt att vara klar över vad som händer vid en eventuell tvist med slakteriet. En av Sven Jerpdals strider genom åren har handlat om just denna fråga. Tidigare hade många slakterier en skrivning om att tvister mellan parterna skulle lösas genom skiljenämnd.

– Det var inte vidare trevligt. Det blir dyrt och utfallet går inte att överklaga, säger han.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/dansk-grisjatte-sanker-priset/">Danskt grispris på väg ner</a>

Nu har de flesta slakterier ändrat detta så att tvister i stället ska göras upp i tingsrätten. Men det kan vara värt att kolla hur det ser ut i det egna avtalet innan man skriver på.

Själv har Sven Jerpdal råkat ut för att 19 av de grisar han levererade till slakteriet aldrig blev avräknade. Trots att grisarna fanns på hans leveranssedel nekade slakteriet till att de hade tagit emot dem. Först efter fyra månader gav de med sig.

– Jag var tuff och hävdade att jag skulle polisanmäla dem för stöld. Då fick jag tillbaka pengarna, säger han.

En annan sak som är viktig att ha koll på är uppsägningstiden enligt kontraktet. Den ska vara tydligt specificerad och bör inte vara mindre än 6 månader för en slaktgrisproducent. Är uppsägningstiden bara tre månader kan man bli tvingad att skicka grisarna till slakteriet trots att avtalet löpt ut eftersom en slaktgrisomgång är på fyra månader. Detta kan i sin tur innebära sämre betalning för grisar som lämnas utan kontrakt. Har man i stället sex månaders uppsägningstid ger det bättre tidsutrymme för att leverera grisarna till slakteriet inom det gamla avtalet och sedan sätta in en ny slaktsvinsomgång som kan levereras direkt till det nya slakteriet.

– Då får man fullt pris för alla grisar, säger han.

VILL DU VETA MER: Det här är en artikel från Lantmannen nummer 10 2017. Vill du läsa fler fördjupade texter, teckna en prenumeration här: <a href="http://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1">www.lantmannen.nu</a>

Sven Jerpdals tipslista inför att skriva avtal med slakteriet

1. Förhandla inte om stora affärer på telefon eller mejl. Bestäm tid för möte.

2. Ha gärna med ett vittne vid förhandlingen som skriver anteckningar och påpekar saker du själv missar. Helst ska det vara en ojävig person, alltså inte någon inom familjen eller företaget. Det kan till exempel vara en ekonomirådgivare som sköter lantbrukets bokföring eller en affärsjurist.

3. Allt ni kommer överens om vid förhandlingsbordet måste finnas på pränt. Det gäller både krav från slakteriets sida på producenten och vice versa. Visserligen kan ett handslag vara lika mycket värt som ett kontrakt vid en bra affärsrelation. Men problem uppkommer lätt om den du kom överens med av någon anledning lämnar företaget.

4. Känner du dig det minsta osäker på innehållet i det avtal man skriver på ska du låta en affärsjurist granska det. Det är värt den extra kostnaden för att bli helt klar över vad avtalet egentligen innebär.

5. Slakterierna hänvisar till ofta till allmänna leverantörsvillkor och uppförandekoder i avtalet, vilket kan vara lätt att missa. Men de är viktiga att leta reda på och läsa igenom.

6. Uppsägningstiden på kontrakten ska framgå tydligt och vara minst sex månader (för en slaktgrisproducent).

7. Innan du byter slakteri, förhör dig med kolleger som levererar dit eller som tidigare levererat dit.

8. Kontrollera skrivningen om hur eventuella tvister ska göras upp. Tänk på att det kan bli dyrt om tvister ska göras upp i skiljenämnd.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kinas-sug-drar-upp-grispris/">Kinas sug drar upp grispris</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/lat-roboten-gora-jobbet/">Låt roboten göra jobbet</a>

Suget på marknaden i höst ger bra läge att förhandla om avtalet med slakteriet. Grisuppfödaren Sven Jerpdal har under många år engagerat sig i slakteriernas avtal och priser. Här delar han med sig av sina bästa tips inför förhandlingen.

Så förhandlar du fram bästa grispriset hos slakteriet.