Lantbrukets organisationer lägger en hel del tid på att uppvakta politiker och andra beslutsfattare. Det är logiskt, de fattar ju massor av viktiga beslut som får konsekvenser för skog och lantbruk. Då måste politikerna förses med underlag och förstå hur det ser ut i det gröna näringslivet.

Ibland undrar man varför detta påverkansarbete inte verkar vara så effektivt. Det går trögt. Engagemanget för svensk livsmedelsproduktion skulle kunna vara bättre i många samhällsgrupper.

Vi skulle kanske tänka annorlunda på lång sikt och rikta oss till en helt annan grupp: barnen. Bland dem finns morgondagens politiker, makthavare och givetvis konsumenter. Det kan bli effektivare.

Så träffa en skolklass om du långsiktigt vill förbättra förståelsen för svenskt lantbruk.

Många människor har i dag en diffus eller felaktig bild av vad lantbruk är. Det syns inte minst när lantbruket angrips i debattartiklar och i sociala medier. Tyvärr urartar det också till kriminalitet när lantbrukare hotas och utsätts för intrång på sina gårdar.

Många får sin kunskap om svenskt lantbruk genom tv-serier som Bonde söker fru och Farmen. Det blir en rätt endimensionell bild. Från att ha varit en förutsättning för hela samhället, framställs lantbruket som ett problem. Det är egentligen inte så konstigt. Stora grupper i dagens Sverige har aldrig pratat med en bonde, än mindre besökt ett lantbruk. Debatten blir märklig när tyckandet får styra.

Så mitt förslag är att börja med barnen för att vi ska få en förändrad syn på bonden, lantbruket och hur vi producerar mat. Det behövs faktabaserad information som paketeras på ett modernt sätt. Vi kan utnyttja den senaste tekniken.

Att sätta barnen i fokus är ett långsiktigt varumärkesarbete för den svenska bonden. Det är troligen den viktigaste uppgift vi har att arbeta med.

Tänk om alla barn har haft kontakt med en bonde och fått veta mer när de går ut grundskolan. Det är en stor utmaning, varje årskull består av ungefär 100 000 barn. Men den långsiktiga effekten skulle bli stor. Barn växer upp och det dröjer inte länge innan de är med och bestämmer om framtiden.

Ett sätt är Farmer Time som Hushållningssällskapet under hösten lanserat över hela landet. Det är billigt och enkelt. Korta, återkommande digitala gårdsbesök, helt enkelt. Farmer Time kommer ursprungligen från Storbritannien, där skolklasser besökte och pratade med en bonde via Facetime eller någon annan digital plattform.

Sedan ett par år är det verklighet även i Sverige. Det digitala gårdsbesöket blir ett naturligt inslag i olika ämnen. Inte sällan blir bonden också en kompis till hela klassen, eftersom upplägget bygger på att man regelbundet kopplar upp sig och träffas. Barnen träffar bonden i vardagen och är med när hen gör olika saker.

Över 40 skolklasser står i kö för att ansluta sig till Farmer Time. Det behövs mer sådana här kreativa, enkla och billiga lösningar. Arla, Hushållningssällskapet, LRF och andra behöver en gemensam strategi för att vårda det viktigaste varumärket: inte det egna utan bondens.

Avgående förbundsdirektör Hushållningssällskapet

Detta är Jesper Brobergs sista krönika i ATL. Här kan du läsa tidigare krönikor, <a href="https://www.atl.nu/kronika/">klicka här. </a>

Att sätta barnen i fokus är ett långsiktigt varumärkesarbete för den svenska bonden. Det är troligen den viktigaste uppgift vi har att arbeta med, skriver ATL:s krönikör Jesper Broberg.

Bland dem finns morgondagens politiker, makthavare och givetvis konsumenter, skriver Jesper Broberg.

"Börja med barnen för en förändrad syn på bonden"

Lantbruk

Att sätta barnen i fokus är ett långsiktigt varumärkesarbete för den svenska bonden. Det är troligen vår viktigaste uppgift, skriver ATL:s krönikör Jesper Broberg.