Mikael Marklund

Många skogsentreprenörer gick i taket när Stora Enso presenterade sitt nya avtal för dem. De nya nivåerna på prestationsdelen var satta för höga för att de skulle klara av att driva sin verksamhet utan att gå med förlust.

Lars Eliasson, docent på Skogforsk med ansvar för produktivitetsstatistik och kostnader inom skogsbruket, har tagit fram den produktivitetsprognos som Stora Enso använt för som bas för avtalet.

– Jag har räknat utifrån medelprestationen föregående år på Stora Ensos egna maskiner. Det är inget konstigt i det.

Lars Eliasson har tagit fram prestationsprognosen som Stora Ensos omstridda avtal bygger på.

Han vill inte säga något om Storas prissättning eller var de lagt ersättningsnivåerna.

– Men man ska vara medveten om en del saker när man utgår från en sådan prognos. För det första att det inte är något facit. Det är en prognos. Och att de handlar om medelprestationer. Då är det är upp till Stora att lägga nivåerna så att de flesta av deras entreprenörer ändå kan tjäna pengar.

– Sedan kan det finnas många regionala skillnader som måste tas i beaktande också. En slutavverkning i en norrländsk tallskog är inte jämförbar med motsvarande slutavverkning på Gotland, till exempel.

– Och vissa kombinationer är väldigt sällsynta. Hur många grövre slutavverkningar med bara ett eller två sortiment finns det? Inte många.

Prestationsprognosen talar om ett medelvärde på hur många kubik en skotarförare kan köra ut per dag. Men det är viktigt att komma ihåg att merparten av de som inte kommer upp till medelprestationen kan tjäna en slant också, menar Lars Eliasson.

<h3>”Minst halva arbetet handlar om att träffas”</h3>

Produktivitetsprognoser går att använda till betydligt mer än att bara räkna ut ersättningar till entreprenörer med, menar Lars Eliasson:

– Såväl skogsbolagen som entreprenörerna och markägare har nytta av en sådan för sina respektive planeringar, både på kort och på lång sikt.

– En bra prognos hjälper till med både leverans- och avverkningsplanering. Och förutom att den är underlag för prissättning får man också en kostnadsuppskattning och en bild av resursbehovet.

En tillförlitlig prognos bör bygga på ett års data från minst 60 skördare och 60 skotare där hälften gått i gallringar och hälften i slutavverkningar, menar Lars Eliasson.

Han håller just nu på med att få ett antal skogsägare, entreprenörer och bolag att leverera data till en prestationsprognos som alla ska kunna ta del av. Arbetet hade börjat innan coronapandemin slog till. Men när det blev generella rese- och besöksrestrektioner stannade det av.

För att få tillräckligt underlag krävs det ett års data från 30 skördare och 30 skotare som går i gallringsskog samt lika många maskiner som kör slutavverkningar, enligt Lars Eliasson.

– Minst halva arbetet handlar om att träffas och prata och få alla att enas om vilka värden som prognosen ska ta upp, säger Lars Eliasson.

– Det kan jag inte svara på. Det viktiga är att alla som är med i processen känner att de är delaktiga och att de litar på slutresultatet.

Lars Eliasson är på rätt spår. Ett gemensamt prognosverktyg som är tillgängligt för alla skulle hela branschen vinna på, tycker Kolbjörn Kindströmer, ordförande för Skogsentreprenörerna.

– Fast det måste fungera så att det inte bara gynnar en part. Och det kommer att bli ett jättejobb att få alla att bli överens om ingångsvärdena.

<h3>STORA ENSOS AVTAL</h3>Stora Enso anlitar i dag ett hundratal entreprenörer för avverkningsuppdrag. Av all skog som körs fram står de för cirka 70 procent av produktionen.Från och med 1 mars fick entreprenörerna nya villkor, som innebar en prissänkning på mer än 10 procent i vissa fall. Avtalet innehöll också klausuler som innebar att entreprenörerna fick kortare tid att ta ställning till bud.Branschorganisationen Skogsentreprenörerna gick ut med en rekommendation att inte skriva på avtalet. ”Det går inte att göra en kalkyl på vad resultatet blir i slutändan. Ingen ska skriva under något som inte är beräkningsbart”, ansåg Skogsentreprenörernas ordförande Kolbjörn Kindströmer.

LÄS MER OM STORA ENSO OCH AVTALEN:<a href="https://www.atl.nu/entreprenad/stora-enso-far-anmarkning-for-kort-uppsagningstid/">Stora Enso får anmärkning för kort uppsägningstid</a><a href="https://www.atl.nu/skog/entreprenorer-fsc-anmaler-stora-enso/">Entreprenörer FSC-anmäler Stora Enso</a><a href="https://www.atl.nu/entreprenad/skogsentreprenorerna-om-stora-ensos-avtal/">”Skriv inte på den här typen av avtal”</a><a href="https://www.atl.nu/entreprenad/stora-enso-inget-fog-for-radsla-for-repressalier/">Stora Enso: Inget fog för rädsla för repressalier</a><a href="https://www.atl.nu/entreprenad/stora-ensos-nya-avtal-far-skogsentreprenorer-att-rasa/">Stora Ensos avtal blev droppen</a>

Lars Eliasson, docent på Skogforsk, har tagit fram underlaget som Stora Enso använder för sitt nya och omstridda avtal. Prestationsprognoser hoppas han att fler ska börja använda sig av.

”Upp till Stora att lägga nivåerna så entreprenörer tjänar pengar.”

Han är forskaren bakom Stora Ensos kritiserade avtal

Skog

Lars Eliasson, docent på Skogforsk, har tagit fram underlaget som Stora Enso använder för sitt nya och omstridda avtal.