Mari Nälsén

Tydligt uppmärkt gräns av fältpersonalen i Orsaprojektet.

Det uppstår då och då frustration över att gränser är redovisade med dålig kvalitet och det riktas kritik mot Lantmäteriet men enligt Henrik Falk som är enhetschef på Lantmäteriet är det inte helt rätt att myndigheten får bära hundhuvudet att gränserna visar fel.

– Vårt kärnuppdrag är fastighetsbildning. Vi har små möjligheter att göra kvalitetsförbättringar, utöver de som görs i våra systematiska kvalitetsprojekt.

Grunden är att allt som Lantmäteriet gör måste finansieras och frågan som då kommer upp är vem som ska betala om landets gränser ska mätas in. Det står var och en fritt att ansöka om förrättning om man vill ha gränserna bestämda men då kommer det också en faktura.

– Lantmäteriet äger inga fastigheter och att låta skattebetalarna stå för notan vore att överföra kostnader även till de som inte äger fastigheter, och det är inte den finansiering regeringen ansett vi ska ha, förklarar Henrik Falk.

Han tycker att Orsaprojektet som bygger på samarbete mellan myndigheter och finansierat via EU är riktigt bra.

– Projektet i Orsa ger en högre kvalitet på gränspunkterna, säger Henrik Falk, som menar att det inte bara gynnar markägare utan även många andra som rör sig i skogarna.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/skog/gransprojektet-orsa/">Unikt gränsprojekt styr upp digitala fastighetskartor</a>LÄS ÄVEN: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/radgivare-kan-leda-till-en-fordyrning-for-skogsagaren/">Rådgivare: ”Helt rätt i tiden att se över gränserna”</a>

Att kartor inte stämmer överens med fysiska gränser på marken är välkänt. Det beror på att många gränser inte mätts in utan digitaliserats genom att föra över en analog karta till den digitala miljön.

Att kartor inte stämmer överens med fysiska gränser på marken är välkänt.