Marcus Frennemark

Lantmännens styrelse föreslår att stämman ska ”dela ut” 619 miljoner kronor till medlemmarna.

Lantmännens styrelse föreslår, som ATL tidigare rapporterat, att stämman ska ”dela ut” 619 miljoner kronor till medlemmarna. Det är summan av återbäring/efterlikvid, insatsutdelning och insatsemission på resultatet för 2018. Lantmännen har kommunicerat detta som en ”unikt hög” utdelning.

Sannolikt fastställs summan av stämman, som hålls den 8 maj – men det är bara 369 miljoner kronor som betalas ut till medlemmarna.

– En insatsemission innebär att fritt eget kapital i balansräkningen överförs till bundet eget kapital i form av emissionsinsatser. Men inga pengar lämnar Lantmännen, säger Håkan Rosenqvist.

Insatsemissionen försämrar alltså inte Lantmännens balansräkning, men ger heller ingen likviditet åt medlemmen, om hen inte väljer att sälja sina emissionsinsatser till en annan medlem.

Håkan Rosenqvist är inte kritisk till att Lantmännen och andra ekonomiska föreningar gör insatsemissioner. Det är att insatsemissionen benämns utdelning han vänder sig emot och vill väcka debatt kring.

– Att räkna insatsemissionen som en form av utdelning får situationen att se bättre ut än vad den är, säger Håkan Rosenqvist.

Om man räknar bort insatsemissionen rör det sig inte om någon rekordutdelning. Tvärtom, utdelningen för 2018 är då den lägsta sedan 2014.

Men den som behåller eller köper emissionsinsatser får också möjlighet till avkastning på det kapitalet i framtiden.

– Ja, men när insatserna blir fler innebär det att utdelningen per insats blir lägre, om inte vinsten blir högre. Det innebär inte med automatik att ägarna får mer utdelning i framtiden, det är ju ungefär samma vinst som ska delas på oberoende av storleken på insatsemissionen, säger Håkan Rosenqvist.

Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl håller inte med om kritiken mot att benämna insatsemissioner utdelning.

– Jag tycker det är en utdelning, eftersom du kan göra något med dina insatsemissioner och omvandla dem till kontanter om du säljer dem, säger han.

Per Lindahl anser att insatsemissioner är ett bra sätt att dela ut till ägarna och påpekar att det de senaste åren har det betalats en bit över nominellt värde till den som velat sälja sina emitterade insatser.

– För mig är utdelningen ett sammanvägt paket. Det gör att vi blir flexibla och kan hålla en stabil utdelning över åren. Det är viktigt för ett kooperativ att vara förutsägbara. Vad ska man annars kalla insatsemissionerna, om de inte är utdelning?

– Att räkna insatsemissionen som en form av utdelning får situationen att se bättre ut än vad den är, säger Håkan Rosenqvist, fristående ekonomikonsult.

<h3>Några begrepp</h3>Insatskapital: Medlemmarna/ägarna i den ekonomiska föreningen bidrar med kapital genom sina insatser. Insatskapital består antingen av inbetalda insatser eller av föreningen emitterade insatser.Återbäring/efterlikvid: Baseras på medlemmen/ägarens affärer med föreningen under året.Insatsutdelning: Ränta på insatskapital, både på inbetalt och emitterat insatskapital.Insatsemission: Fritt eget kapital i den ekonomiska föreningen förs över till bundet eget kapital fördelat på individuella insatser.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/marknadskronika/lantmannens-aterbaring-slar-inga-rekord/">Det kan löna sig att bråka på Lantmännens stämma</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bokforingstricket-bakom-lantmannens-rekordutdelning-2/">Bokföringstricket bakom Lantmännens rekordutdelning</a>

Lantmännen blandar ihop äpplen och päron när man hävdar att medlemmarna får en rekordstor utdelning. – Jag hoppar högt när Lantmännen kallar insatsemission för utdelning, säger Håkan Rosenqvist, fristående ekonomikonsult.

”Får situationen att se bättre ut än vad den är.”

Lantmännens sätt att räkna kritiseras

Marknad

Lantmännen blandar ihop äpplen och päron när man hävdar att medlemmarna får en rekordstor utdelning. – Jag hoppar högt när Lantmännen kallar insatsemission för utdelning, säger Håkan Rosenqvist, fristående ekonomikonsult.