David Gustavsson

Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl under onsdagens stämma.

Lantmännens föreningsstämma 2019 hölls i centrala Stockholm på onsdagen. Minst 150 medlemmar och tjänstemän deltog. Dagen inleddes med frukostmingel och sedan förklarade Lantmännens ordförande Per Lindahl stämman öppnad prick klockan 10.00.

Per Lindahl talade som väntat mycket om torkans effekter med halverade spannmålsskördar som följd. Men budskapet var ändå optimistiskt. Tuffa utmaningar skapar även nya möjligheter, sa han och syftade främst på de lärdomar som gjordes under och efter torkan – lärdomar kooperationen nu tar med sig in i framtiden.

– Lantbrukare gick samman för att skrapa ihop foder och fick hjälp av myndigheter och kommuner. Alla jobbade mot samma mål och drog åt samma håll. Det var en stark och viktig upplevelse som visar vad vi människor är kapabla till i en krissituation. Torkan blev också en ögonöppnare för många. Den visade vilken stor betydelse livsmedels- och lantbrukssektorn har och kommer att prägla oss för många år framöver, sa Per Lindahl från scenen.

Krisåret 2018 visade också att Lantmännens affärsmodell är robust, enligt Per Lindahl. Lantmännen-koncernens diversifiering med fem olika verksamheter väger upp dåliga skördeår, betonade han. Som ATL tidigare berättat var <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/trots-torkan-rekordutdelning-i-lantmannen/">lönsamheten särskilt god inom bröd- och bageriverksamheten Unibake samt Swecon</a>, en återförsäljare av Volvomaskiner inom bygg- och anläggningsindustri.

Tack vare dessa framgångar kunde Lantmännen bland annat sjösätta ett krispaket på 220 miljoner kronor till torkdrabbade lantbrukare, enligt Per Lindahl.

– Det har inte löst alla problem men det har varit ett bidrag till att lösa likviditetssituationen ute på gårdarna och en viktig signal till att vi har samhörighet inom svenskt lantbruk och att vi kan ställa upp när vi kan, sa han till ATL under stämman.

Division energi backade dock rejält jämfört med i fjol. Resultatet före skatt, EBIT, sjönk inom detta verksamhetsområde till 200 miljoner kronor (298). Främsta orsaken är lågt genomsnittligt etanolpris under 2018 i kombination med höga råvarupriser.

Som väntat godtog stämman på onsdagen styrelsens föreslag om att dela ut totalt 619 miljoner kronor till medlemmarna. Summan baseras på resultatet för 2018. <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bokforingstricket-bakom-lantmannens-rekordutdelning-2/">Återbäringen och efterlikviden blev dock lägre än 2017</a> och landade på 156 miljoner kronor (245) till följd av torkan. Insatsutdelningen uppgick till 213 miljoner kronor (222) – och <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lantmannens-utdelning-far-kritik/">insatsemissioner</a> till 250 miljoner kronor.

Likviditeten är dålig på många gårdar, ser du risk för massförsäljning av insatsemissioner bland medlemmar som snabbt behöver få in kapital för att lösa sin likviditetsbrist?

– Nej, vi ser inga sådana risker. Lantmännen är välskött företag som presenterar ett bra resultat och det finns ingen risk att vi inte långsiktigt ska kunna fortsätta leverera fina siffror och det finns det allt de som ändå vill låta kapitalet stå kvar och tittar vi bakåt så har vi sett har kursen stigit med 32 procent senaste tre åren.

Under sitt anförande slog Per Lindahl även fast att Lantmännen ska bli en kooperation i världsklass.

– Vi ska vara en spjutspets in i den digitala framtiden och ligga i täten vad gäller innovationer. Vi ska också vara en attraktiv arbetsgivare inom lantbruks- och livsmedelssektorn.

I dag är Lantmännen på plats 22 i världen i listan över kooperationer med störst omsättning.

Men Per Lindahl betonade att hög omsättning inte nödvändigtvis är det bästa måttet på en kooperation i världsklass. Det blir i stället allt viktigare att vara innovativ. Han pekade bland annat på satsningen Animore som görs i samarbete med LRF och SLU och som syftar till effektivare, konkurrenskraftigare och mer tekniskt avancerad animalieproduktion.

Per Lindahl nämnde även ett projekt där stora datamängder ska samlas in från svenskt lantbruk för att skapa en så kallad "datasjö", en lagringsplats där data från olika källor lagras och användas för analyser.

Lantmännen ser stor potential i mer nischade grödor som durumvete, råg och maltkorn. Havre blir också allt mer efterfrågar. Koncernen köpte därför i fjol en stor havrekvarnsanläggning i Kimstad utanför Norrköping.

Per Lindahl beskrev även förvärvet av en finsk foderproducent som framgångsrikt och att kooperationen därmed nu har en stark närvaro i hela Österjöområdet.

– Vi har en stark balansräkning som låter oss göra strategiska förvärv men också möjliggör utdelningar även vid kriser.

Styrelsen ökar, som ATL tidigare berättat, sammantaget <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/nya-rekordloner-hos-lantmannen-2/">sina ersättningar </a>från 4,9 miljoner kronor 2017 till 5,2 miljoner kronor 2018. Per Lindahl, som tillträdde i maj 2017, får drygt 1,2 miljoner kronor för sina tjänster under 2018.

ATL har tidigare skrivit om den <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/utford-av-vakt-fran-lantmannens-stamma/">kritik</a> som riktats mot de höjda lönerna. Man Per Lindahl känner dock inte igen sig i den negativa bilden.

– Det är inte min roll att ha några synpunkter på ersättningsnivåerna. Men jag har inte själv mött den typen av kritik direkt från några medlemmar. Och jag tror att nästan alla förstår att om vi vill ha de mest kompetenta människorna i ledande funktioner måste vi betala marknadsmässiga löner. De sätts på en marknad som inte vi styr över och som vi helt enkelt måste anpassa oss till, säger han till ATL.

Torkan medförde viktiga lärdomar och nu ska Lantmännen bli en kooperation i världsklass. Det var styrelseordförande Per Lindahls budskap på föreningsstämman i Stockholm på onsdagsförmiddagen.

Styrelseordförande Per Lindahl vill att koncernen blir en spjutspets in i framtiden.