Sara Johansson

Lantbruksfrågorna kommer inte att avgöra valet på söndag. Det bör inte komma som en överraskning för någon. Lantbrukspolitiska åtgärder kommer inte heller att ligga överst på de flesta partiernas kravlistor i de förväntat komplicerade regeringsförhandlingar som följer. ATL:s valenkät är i första hand till för att ge dig som läsare en översikt av var riksdagspartierna står i de viktigaste lantbrukspolitiska frågorna.

Därutöver ger svaren en bild av vilka frågor som kan få en majoritet i nästa riksdag, och var kompromissytorna för olika regeringsalternativ finns. Till exempel är majoriteten mot en skatt för att minska kväveläckaget från jordbruket rejäl. (Om mandatfördelningen i riksdagen inte omfördelas dramatiskt.) Det är bara Liberalerna och Miljöpartiet som går i sådana tankar.

Framtiden för lantbrukets nedsättning av dieselskatten är mer oklar. Räknar man bara för ytterligare sänkning mot för en utfasning av nedsättningen är den förra gruppen klart starkare. Men Socialdemokraterna lägger sig mittemellan, och verkar signalera att de är öppna för kompromisser.

I den infekterade men ofta ganska abstrakta debatten om skogen och äganderätten bryter Liberalerna av från de andra Allianspartiernas linje genom att inte se någon obalans mellan miljövård och produktion. Sverigedemokraterna tycker också att balansen är god.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna saknar alla förslag på hur lantbruket kan bli mer klimatvänligt.

Det är mitt heltidsjobb att bevaka lantbrukspolitik, och partiernas inställning i olika frågor skiftar inte särskilt mycket för att det är val, så när jag blir förvånad över något så är det värt att notera. Sverigedemokraternas svar på frågan om EUs jordbrukspolitik avslöjar att det enda parti som drivit Swexit som valfråga har exakt samma syn på hur EUs jordbrukspolitik bör reformeras som EU-kommissionen.

Det andra EU-kritiska partiet, Vänsterpartiet, har tonat ner sina krav på EU-utträde under valrörelsen, gissningsvis åtminstone delvis för att markera avstånd till Sverigedemokraterna. Nu handlar det om ett ”undantag” från EU:s jordbrukspolitik, underförstått att undantag får man bara i sammanhang man deltar i.

Kristdemokraternas svar på samma fråga visar på dilemmat att vilja höja EU:s ribba för djurskydd och miljö till svensk nivå och samtidigt tala om svenska mervärden. De upphör ju att vara mervärden när de blir EU-norm.

Det kaxigaste svaret i enkäten måste vara Centerpartiet som garanterar stöd i tid om de får plats i regeringen. Dels för att det kommer från partiet som var huvudansvarigt för det regelverk som bidragit till förseningarna, och dels för att det betyder att de måste göra stödutbetalningarna till högsta prioritet i en regeringsförhandling.

En valenkät är per definition ett begränsat format. Det kan ge ett innehåll som är som en koncentrerad buljong, där politiken kokats ned till sin essens. Eller ett innehåll som är snömos, fluffigt och snabbt smältande till intet. Vad som är vad i den här enkäten är det upp till läsaren att avgöra.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-valguide-hjalper-dig-i-valroran/">ATL guidar – Så tycker partierna i de viktigaste frågorna</a>

ATLs valenkät kan funka som guide i valbåset, och som vägledning om var kompromissmöjligheterna finns efter valet. För det kommer att kompromissas.

ATLs Sara Johansson om partiernas besked i jordbrukspolitiken.