Marion Palm

Omkring hälften av de tillfrågade i lantbrukspanelen, 47 procent, tycker att den viktigaste åtgärden för politiken att bidra till en fungerande svensk matproduktion är att förenkla regelverket för primärproduktion av livsmedel.

Att äta svenskt är en trend som verkar hålla i sig bland svenska konsumenter. Enligt siffror från Jordbruksverket äter svensken i dag <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/okad-produktion-av-svensk-matfagel-men-griskottet-backar/">mindre kött jämfört med ett par år sedan</a>, men köttet som hamnar på tallriken är i större utsträckning svenskt.

I en undersökning gjord av Landshypotek bank med 100 medverkande lantbrukare har man fokuserat på vad lantbrukspanelen tycker behöver göras för att öka intresset och engagemanget för svensk matproduktion. Ursprungsmärkning, krav på närproducerat och kunskap om svensk livsmedelsproduktion är åtgärder lantbrukspanelen lyfter fram. Man lägger ett stort fokus på politikens ansvar för att skapa bättre förutsättningar för svensk livsmedelsproduktion.

8 av 10 tillfrågade lantbrukare i panelen anser att politiker inte gör tillräckligt för att stärka svensk livsmedelsproduktion. Omkring hälften av de tillfrågade, 47 procent, tycker att den viktigaste åtgärden för politiken är att förenkla regelverket för primärproduktion av livsmedel. En annan åtgärd som lyfts fram är satsningar på infrastruktur, utbildning och forskning för att stimulera lantbruket.

79 procent av de tillfrågade i panelen tycker att det borde bli lagkrav på att de livsmedel som kommuner och regioner upphandlar ska vara närproducerade i den mån det är möjligt. Men som det ser ut i dag uppger en lika stor andel att de inte anser att politiker och tjänstemän prioriterar frågan om kommuners och regioners möjlighet att köpa svenskproducerade livsmedel.

Samma sak gäller enligt panelen för svenska restauranger. Nästan hela panelen tycker att restauranger behöver bli bättre på att informera om var livsmedlen på menyn kommer från och 82 procent av lantbrukarna i panelen tycker att det borde vara självklart med informationsplikt och ursprungsmärkta råvaror på restaurang.

Men rapporten visar också på självkritik. 76 procent av de tillfrågade tycker att lantbrukare kan bli bättre på att främja sina egna produkter på marknaden. Insatser som hos lantbrukspanelen ses som extra viktiga är marknadsföring och att förmedla den egna berättelsen om produkten. En majoritet av de tillfrågade, omkring 65 procent, ser positivt på förutsättningarna för att kunna fortsätta bedriva livsmedelsproduktion.

<h3>Köttförbrukning i Sverige</h3>Den samlade köttförbrukningen i Sverige uppgick 2019 till 85,2 kilo per capita, mätt som kilo slaktvikt. Det är nästan 6 procent mindre än under 2015. Om man tittar på hur stor del av förbrukningen som består av svenskt kött i dag jämfört med 2015 så har den siffran ökat inom samtliga kategorier som redovisas hos Jordbruksverket: Nötkött, griskött, matfågel och lammkött. Mest ökar konsumtionen av svenskt griskött där andelen sedan 2015 vuxit från 69,9 procent till 76,7 procent. Källa: Jordbruksverket

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/okad-produktion-av-svensk-matfagel-men-griskottet-backar/">Mer fågel och mindre gris på svenskens tallrik</a>

<h3>Lantbrukspanelen och rapporten</h3>Lantbrukspanelen består av cirka 100 större, drivna och engagerade lantbruksföretagare runt om i landet. Panelen är en återkommande svarspanel som används återkommande av Landshypotek Bank.Underlag och data till rapporten är insamlat via enkät och djupintervjuer som genomfördes hösten 2019 och januari 2020.

Enklare regler, krav på närproducerat och bättre marknadsföring är några av förutsättningarna för en fungerande svensk livsmedelsproduktion, enligt en panel med 100 lantbrukare.