Torbjörn Esping

Pål Nilsson, ordförande i KLF, ser ingen merbetalning med certifiering.

Svenskt Sigill började en gång med spannmål. Fem öre mer per kilo gjorde att 700 lantbrukare bärgade 300 000 ton sigillspannmål 2001.

I dag är det färre än 50 företag som är certifierade enligt IP Sigill Spannmål och Oljeväxter. Ett av dem är Krageholm Drifts AB, med 740 hektar, som varit sigillcertifierat sedan många år.

Gården har drygt 60 hektar kravcertifierad ekologisk odling och säljer en del spannmål till Lantmännen som Natur+. Men driftsansvarige Christer Pålsson har svårt att se någon riktig nytta av just sigillcertifieringen. Den är mest en vana, säger han.

Christer Pålsson på Krageholm Drifts AB har svårt att se någon riktig nytta av just sigillcertifieringen.

– Ja, det kan man säga. Vi uppfyller de kraven också. Vi kan inte säga att vi får mycket mer betalt för spannmålen. En del gårdar här nere har släppt det, men det har vi inte diskuterat, säger Christer Pålsson.

Britt Rahm, som är VD för Sigill kvalitetssystem, pekar på att spannmål är långt från slutkonsumenterna.

– Det är knepigt med spannmål. Ett vetekorn, till skillnad från ett äpple, stoppar inte konsumenter in i sin mun.

<h3>Vill locka tillbaka växtodlarna</h3>

I reglerna för IP Sigillcertifieringarna skrivs nu in direktiv för åtgärder för biologisk mångfald och hållbart vattenuttag. Och i samband med det har Sigill kvalitetssystem tagit fram en enklare grundcertifiering för spannmål och oljeväxter, med lagens krav och branschrekommendationer. Förhoppningen är att växtodlarna ska ansluta sig igen.

– Vi tror att kvalitetssäkring är bra för handeln, jobbar man med export är det absolut min övertygelse att certifiering är bra och underlättar mycket, säger Britt Rahm.

Men branschen är tveksam kring nyttan av en grundläggande certifiering av spannmål.

– Ska man certifiera spannmål i Sverige måste det betala sig rejält för lantbrukaren att göra det, annars är det meningslöst. Det är ingen som betalar mer för svenskcertifierad spannmål. Om inte de länder som vi exporterar till kräver en svensk certifiering finns det ingen anledning att göra det. Jag tror att vi säljer vår spannmål precis lika bra utan certifiering, säger Johan Karlzén, ordförande i Sveriges Spannmålsodlare.

Johan Karlzén befarar halverade spannmålsskördar på den egna arealen i sydöstra Skåne.

Pål Nilsson, ordförande i KLF (Kristianstadsortens lagerhusförening) håller med Johan Karlzén och ser heller ingen merbetalning med certifiering.

– Många tjatar om att de vill ha det, men ingen vill betala. Det är ingen skillnad i pris, säger han.

– Det är kanske mer certifieringsfirmorna som driver efterfrågan än själva uppköparna eller slutkonsumenterna.

Lantmännen har två sortiment, standard och premium. Premium är för kunder som vill ha spannmålen producerad på ett speciellt sätt utöver lagens krav – till exempel konceptet Natur+, där spannmålen inte får vara behandlad med stråförkortningsmedel och inte vara slammad.

Premiumsortimentet är tredjepartskontrollerat och är en sorts certifiering. Och odlarna får mer betalt.

– Ska man få fram ett mervärde för spannmålen måste behovet drivas från en kund som är beredd att betala, precis som vi gör, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.

Pål Nilsson, VD på Nyskördade Morötter.

<h3>IP Spannmål &amp; Oljeväxter grundcertifiering</h3>Grundcertifieringen består av utvalda delar av de produktionsregler som ingår i Sigillnivån. Innehåller krav baserade på svensk lag inom livsmedelssäkerhet. Råvaror som producerats enligt produktionsreglerna på grundnivån betecknas ”Grundcertifierade råvaror”. Användning av Grundcertifierade råvaror berättigar inte till märkning med Svenskt Sigill. Källa: Sigill kvalitetssystem.

Sigill kvalitetssystem har tagit fram en ny enklare certifiering för växtodlare.Men intresset är lågt.

Pål Nilsson är en av flera som är tveksam kring nyttan av nya sigillcertifierat.

Lantbrukare: Svårt att se nyttan med ny certifiering

Marknad

Pål Nilsson är en av flera som är tveksam kring nyttan av nya sigillcertifierat: ”Ingen vill betala.”