Malin Eborn

För Sveriges Jordbruksarrendatorer är ett av de centrala målen att jobba för en långsiktig lönsamhet i arrendejordbruket.

– Vi måste försöka få alla att räkna på vilken arrendebetalningsförmåga man har, alltså vad man kan betala för marken och fortfarande tjäna pengar, säger Lars Andersson, under en intervju på årsstämman som hölls i Lund i slutet av november.

Ett skäl till att arrendepriserna hamnar ”för högt” är att man som arrendator kanske har låga kostnader för övrig mark och ”smetar ut” förtjänsten från den billigare arealen på den nya, resonerar han.

– Det blir fel. Man måste räkna på varje hektar man utökar med så att det lönar sig, säger han.

En orsak till att arrendepriserna drivs upp tror han kan vara att den allmänna bilden av en duktig bonde ofta är att hon eller han driver en stor gård med många hektar eller djur.

– Men för mig är en duktig bonde den som har ett bra resultat på sista raden, säger han.

I stället för att fokusera på antalet hektar borde mer fokus riktas på vilken förmåga företagen har att ta ut en egen inkomst, och om man har ett ekonomiskt resultat som är tillräckligt för att bygga ett långsiktigt företag, menar han. Föreningen jobbar också med att arrendenämnderna i högre utsträckning ska ta hänsyn till arrendets avkastningsförmåga.

– Det brister i dag. Arrendenämnderna orkar inte dit riktigt, säger Lars Andersson, som själv är ledamot i arrendenämnden regionalt.

Enligt arrendelagen är gårdens avkastningsförmåga en viktig faktor att ta hänsyn till när avgiften ska bestämmas. Men det kan handla om komplicerade beräkningar och kunskap som ledamöterna inte alltid har, menar Lars Andersson. Därför har föreningen de senaste åren jobbat med att utbilda ledamöter som företräder arrendatorerna i dessa frågor.

– Vi försöker få Domstolsverket att utbilda alla ledamöter, även de som företräder markägare, men har hitintills inte lyckats, säger han.

En annan fråga som stod högt på dagordningen på årsstämman var viltfrågan. Eftersom jordägare oftast har jakträtten medan arrendatorerna drabbas av skador på grödor av viltet skapar det konflikter. Förutom att få ner viltstammarna i de områden där djuren orsakar stor skada i jordbruket, jobbar föreningen för att det ska bli mer vedertaget att ersättning för viltskador skrivs in i arrendeavtalen.

– Vi vill också få till en lagskrivning som hjälper oss att reglera skadorna. Dagens skrivning är för diffus och går i princip inte att använda, säger Lars Andersson.

Lantbrukare räknar generellt för lite på arrendets avkastningsförmåga, säger Lars Andersson, ordförande för Sveriges Jordbruksarrendatorer som jobbar för en förändring.

Vill råda bot på höga arrendepriser för en långsiktig lönsamhet.

”Lantbrukare måste bli bättre på att räkna”

Lantbruk

Lantbrukare räknar generellt för lite på markens avkastningsförmåga, säger Lars Andersson, ordförande för Sveriges Jordbruksarrendatorer. Han vill se en sundare arrendemarknad.