Oskar Schönning

Emissionsinsatserna spelade huvudrollen i den <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/bokforingstricket-bakom-lantmannens-rekordutdelning-2/">utdelning</a> som Lantmännen gjorde till sina medlemmar i våras, efter torkan ifjol.

Det handlade om att omvandla kollektivt kapital till emissionsinsatser som medlemmarna också kan köpa och sälja till varandra. Vid tillfället var köptrycket stort och emissionsinsatserna såldes för ungefär 130 procent av det bokförda värdet.

– Du ger bort något som bokförs till 100, men det är värt 130 på marknaden. Det är ganska elegant, sa Lantmännens VD Per Olof Nyman till ATL i februari.

Att kalla denna manöver för utdelning fick <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/lantmannens-utdelning-far-kritik/">dock kritik</a>. Men Lantmännens styrelseordförande Per Lindahl försvarade ordvalet.

– Jag tycker det är en utdelning eftersom du kan göra något med dina emissionsinsatser och omvandla dem till kontanter om du säljer dem, sa Per Lindahl till ATL.

Men en som fortfarande inte sett röken av några kontanter är mångårige medlemmen Nils-Bertil Offesson. Under hösten har han försökt sälja sitt emissionsinnehav i Lantmännen.

– Jag har försökt sälja dem tre gånger till det pris de stod i tidigare handelsomgång, utan att lyckas, säger Nils-Bertil Offesson till ATL.

Han kopplar samman säljtrycket med Lantmännens beslut att utesluta medlemmar som omsätter mindre än 10 000 kronor per år, något han också tagit upp i en <a href="https://www.atl.nu/debatt/lantmannen-borde-varna-sitt-kapital-och-sina-agare/">kritisk debattartikel i ATL.</a>

”Det handlar om cirka 5 000 medlemmar som ska kastas ut och det betyder rätt mycket insatskapital som ska återbetalas. Dessutom har kanske dessa medlemmar insatta sparmedel och emissionsinsatser”, skriver Nils-Bertil Offesson.

Statistik från Lantmännen och Nordea ger stöd åt tesen. Till de två senaste handelsomgångarna har det kommit in säljordrar till ett värde av drygt 23 och 19 miljoner kronor. Samtidigt har köpordrarna båda gångerna kommit in på en betydligt blygsammare nivå - knappa 6 miljoner kronor.

Även tidigare under sensommar och höst har säljtrycket varit högre än köptrycket och det återspeglas nu också i priserna. De två senaste omgångarna har någon eller några lagt säljbud som varit så låga som 1,25 respektive 8 procent av emissionsinsatsernas bokförda värde.

<h3>Lägst pris ger första plats i kön</h3>

Systemet funkar så att köp- och säljordrar matchas mot varandra i handelsposter, förklarar Anna Carlström, medlemschef på Lantmännen.

– Det lägsta säljbudet matchas mot det högsta köpbudet, sen det näst lägsta säljbudet mot det näst högsta, och så vidare, säger hon.

Transaktionspriset sätts sedan utifrån de sist matchade ordrarna. De senaste omgångarna har transaktionspriset legat på 125 procent, vilket innebär att de riktigt låga säljbuden i praktiken främst fungerat som en bra plats i kön.

Hur det blir i nästa handelsomgång är det marknaden som avgör, förklarar Anna Carlström.

– Vi kan aldrig garantera en affär till ett visst transaktionspris, utan det avgörs av hur många som vill sälja och köpa och till vilket pris, säger hon.

Det lät ju läckert med emissionsinsatserna när ni presenterade rekordutdelningen i våras. Hur ser du på det nu?

– Egentligen hänger det inte ihop. Men den senaste omgången låg transaktionspriset 25 procent över det bokförda värdet. Vi garanterar också alltid att lösa ut emissionsinsatserna till det bokförda värdet, det vill säga 100, efter att en medlem slutat.

– Den som väljer att inte sälja har också rätt till insatsutdelning på sina emissionsinsatser, vid årets stämma var den 8 procent, säger Anna Carlström.

<h3>Lantmännens emissionshandel</h3>Handel kan antingen ske direkt mellan medlemmar eller via Nordea som anordnar handelsdagar ungefär en gång i månaden. Inför varje handelsdag sammanställs alla bud som kommit in. Köp- respektive säljordrar sorteras efter de kurser som köpare och säljare angett i sina ordrar.Ordrarna matchas mot varandra i handelsposter. Man börjar med den köporder som har högst kurs och matchar mot den säljorder som har lägst kurs. Därefter fortsätter man att matcha de olika ordrarna parvis tills alla alternativ är uttömda.Transaktionspriset sätts sedan utifrån de sist matchade ordrarna. All handel under perioden sker till detta transaktionspris. De säljare som satt ett högre pris och de köpare som satt ett lägre pris kommer inte med i handeln. Om det finns ett överskott på sälj- eller köpordrar med samma kurs som transaktionspriset sorteras de efter ankomsttid.Nästa handelsdag är måndagen den 25 november. Ordrar inför den lämnas senast måndagen den 18 november kl 13.00.Källa: Lantmännen

Stora säljordrar och låga säljbud vittnar om att många medlemmar nu vill bli av med sina emissionsinsatser i Lantmännen. Köptrycket är betydligt lägre.– Om man inte kan sälja sina emissionsinsatser kan man ju fråga sig vad de är värda, säger mångårige medlemmen Nils-Bertil Offesson till ATL.

Nils-Bertil Offesson: ”Om man inte kan sälja sina emissionsinsatser kan man ju fråga sig vad de är värda”.

Lantbrukare har svårt att sälja sitt innehav i Lantmännen

Lantbruk

Mångårige medlemmen Nils-Bertil Offesson: ”Om man inte kan sälja sina emissionsinsatser kan man ju fråga sig vad de är värda”.