Ulf Aronsson

Både skadekostnaderna för skog och försäkringsbolagens kostnad för återförsäkring ökar. Det kan komma att påverka premierna framöver.

Johan Litsmark, produktspecialist lantbruk på Länsförsäkringar, ser att förutsättningarna för skogsförsäkringar förändras.

– Skadekostnaderna för skog ökar, återförsäkrarna har ögonen på oss och klimatskadorna ökar globalt.

Med 126 000 skogskunder och nästan 10 miljoner försäkrade hektar är Länsförsäkringar i särklass störst i Sverige. På tio år har deras premier för skogsförsäkringar fördubblats, på de senaste 15 åren har de femfaldigats. Flera faktorer ligger bakom.

– Området inte varit tillräckligt genomlyst tidigare, vi har saknat statistik och kunskap och helt enkelt inte tagit ut den premie vi borde. Men det hänger också på vår återförsäkringskostnad. Vi återförsäkrar på en global marknad, och där kan stora naturskador ge stora effekter.

Av premien för skogsförsäkring är cirka 40 procent kostnaden för återförsäkring. För ett hus eller en industrifastighet står återförsäkringen för under 1 procent av premien. Ökad kostnad för återförsäkring ger alltså stort genomslag för skogsförsäkringen.

– Men premien är fortfarande en väldigt liten del av totalekonomin i en skog och i förhållande till värdet på de skador som kan uppstå, säger Johan Litsmark.

”Man kan likna riskerna i skogen med riskerna vid bilkörning, man måste ha fantasi för att se vad som kan finnas bakom krönet. I bilen kommer konsekvenserna direkt, i skogen tar det längre tid – men när det väl går snett kan det gå fort”, säger Johan Litsmark.

Premien avgörs av de värden som kan gå förlorade vid en skada och risken att skadan ska inträffa. Och här håller Länsförsäkringar på att fördjupa sina kunskaper, framför allt i förhållande till den klimatändring som pågår. Johan Litsmark ger ett personligt exempel:

– Jag började själv som bonde 1984, och förutsättningarna har ändrats radikalt sen dess. På 1980-talet fanns i stort sett ingen höstraps i Mälardalen, nu händer det i stället att höstrapsen växer för långt in på hösten. Gamla sanningar håller inte längre, säger han och fortsätter:

– När du tecknar en skogsförsäkring i dag hänger premien på två variabler: Var skogen ligger och hur stor areal det är. Men många andra variabler påverkar skaderisken: Trädhöjd, trädslagsval, åldersfördelning, tidpunkt för röjning- och gallring till exempel. Men den absolut viktigaste faktorn som vi kommit fram till är ståndortsanpassning.

Läs också: <a href="https://www.atl.nu/skog/sa-klimatanpassar-du-din-skog/">Råden: Så klimatanpassar du din skog</a>

För att få mer kunskap finansierar Länsförsäkringar också ett projekt om ståndortsanpassning på Skogforsk. Flera av de andra faktorerna är lätt tillgängliga via till exempel laserskanningen av Sveriges skogar och skulle kunna kopplas till försäkringarnas premier. Men hur kunskaperna ska användas är det enligt Johan Litsmark för tidigt att säga:

– Vi håller fortfarande på att samla kunskaper om riskerna. Skogsägarna vill att det ska löna sig att göra skadeförebyggande åtgärder, men samtidigt är det inte premien som driver det skadeförebyggande arbetet.

Han märker tydligt av ett nyvaknat intresse från skogsägarna. Många hör av sig och är fundersamma och oroliga, berättar han.

– Samtidigt är det många som inte reflekterat över riskerna eller förstår riskbilden, utan lutar sig mot vedertagna metoder eller lyssnar till inköpare och rådgivare som har sina inarbetade system.

– Mångfald är naturens eget försäkringsbolag, och det är skogsägarna som sitter på risken, avslutar Johan Litsmark.

– Mångfald är naturens eget försäkringsbolag, och det är skogsägarna som sitter på risken.Det säger Johan Litsmark på Länsförsäkringar, som ser över risken för skogsskador kopplat till ett ändrat klimat.

Ståndortsanpassning viktigast för att minska skaderisken.

Ändrat klimat ger nya risker i skogen

Företagande

Ståndortsanpassning viktigast för att minska skaderisken, enligt Länsförsäkringars Johan Litsmark.