Ulf Aronsson

Efter kalavverkning behöver även skogens mykorrhizasvampar återetablera sig. Svamparna lever i symbios med träden och försvinner därför vid avverkningen. Men det tar lång tid för artsammansättningen av svampar att bli den samma i den brukade skogen som i en orörd, visar en ny doktorsavhandling från SLU.

I sin studie har Kerstin Varenius jämfört samhällen av mykorrhizasvampar i upp till 60 år gamla tallskogar som vuxit upp efter hyggen med naturskogar, och fortfarande 50 år efter kalavverkning är det skillnader i artsammansättningen.

De vanligaste arterna verkar komma tillbaka, däremot är underlaget för litet för att dra några säkra slutsatser kring mer sällsynta och rödlistade svamparter.

"Det är intressant både att artsammansättningen förändras och att vanliga arter kommer tillbaka med tiden, säger Kerstin Varenius. Framför allt för att vi inte vet så mycket om olika arters funktioner. Antingen är de vanligaste arterna viktigast för flertalet funktioner eller så leder förändringar i samhället till förändrade nivåer av de ekosystemtjänster som svamparna bidrar med", säger Kerstin Varenius i ett pressmeddelande.

Enstaka kvarlämnade träd verkar inte heller ha någon nämnvärd effekt på svamparnas återetablering, och rekommendationen är därför att hellre lämna orörda trädgrupper med hänsyn till svamparna.

Missgynnas. Dropptaggsvamp är en art som missgynnas av avverkningar och framför allt finns i äldre skogar.

Studien visar också att svampsamhällena ser olika ut på marker där träden växer långsamt jämfört med marker där de växer snabbt. Vad som är orsak och verkan är dock oklart, det vill säga om vissa svampar gör att träden växer bättre eller om trädens tillväxt gynnar vissa svamparter.

"För den som vill förvalta mykorrhizasamhällen liknande dem i naturskogar på sin brukade skogsmark är vår rekommendation att hellre spara intakta skogspartier än utspridda träd", säger Kerstin Varenius.

LÄS MER:<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/generaldirektor-oroar-sig-for-jordbrukets-framtid/"> Jordbruket nödvändigt för artskyddet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/nya-vargen-viktig-for-den-skandinaviska-stammen/">Finsk-rysk varg viktig för Sverige</a>

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/valte-med-traktorn/">Väjde för bil - traktorn välte</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/plantering-ocksa-hem-for-mangfald/">"Bortse inte från produktionsbiotoper i naturvårdsarbetet"</a>

Fortfarande 50 år efter kalavverkning är det skillnader i vilka svamparter som finns i brukad skog jämfört med orörd.

Kalavverkning ger långvariga effekter på skogens svampar, enligt forskning från SLU.

Andra svamparter i brukad skog

Växtodling

Fortfarande 50 år efter kalavverkning är det skillnader i vilka svamparter som finns i brukad skog jämfört med orörd.