Härje Rolfsson

Efter två år lyckades skogsägaren Christer Danielsson i Uppsala få ersättning för ett område som registrerats som nyckelbiotop.

För ett par år sedan köpte Christer Danielsson och Fredrik Jarnbring ett större skogsområde i Uppsala och var glada nya skogsägare. Men Skogsstyrelsen gick strax efter köpet in och gjorde en inventering av området och kom fram till att en rejäl del skulle registreras som nyckelbiotop. Det innebär att inget virke kan säljas därifrån eftersom i stort sett alla industrier följer de certifieringsregler som förbjuder handel med virke från nyckelbiotoper.

– Området på ungefär sju hektar värderades till 350 000 kronor och vi kände att Skogsstyrelsen mer eller mindre utlovade att vi skulle få ersättning för området, säger Christer Danielsson.

Men så blev det inte och Christer Danielsson och Fredrik Jarnbring blev mycket besvikna och arga på hur Skogsstyrelsen skötte ärendet. Nyckelbiotopsinventeringen innebär inga formella beslut som går att överklaga, men de menade att myndigheten kom med vilseledande uppgifter, protokoll med fel datering och fördröjda beslut. De JO-anmälde hanteringen.

Nyligen fick de en ny handläggare på Skogsstyrelsen och det har också kommit nya riktlinjer om hur nyckelbiotoper ska bedömas och hanteras.

– Det som gjorde att det föll över på rätt sida var att man nu tar hänsyn till andelen skogsmark som är nyckelbiotop av den totala andelen skogsmark. Vår andel låg på ungefär tio procent av fastigheten.

– Vi uppfattade att den nya handläggaren både kunde ta hänsyn till skyddsvärda arter, men också till skogsägarperspektivet. Den handläggaren hjälpte oss till och med att öppna upp en korridor i en del av nyckelbiotopen så att vi kunde köra med maskiner till en annan del av fastigheten, som annars också hade blivit värdelös.

Sedan början på 2017 har Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket jobbat med en ny inriktning i arbetet med formellt skydd av skog. De har bland annat satt upp mål att skydda minst 12 000 hektar nyckelbiotoper på nyckelbiotopsrika brukningsenheter fram till 2020. Det är ungefär hälften av vad som finns på drygt 3 000 privatägda brukningsenheter runt om i landet. Och att arbeta mer de fastigheter som har mer än fem procent nyckelbiotoper.

– Myndigheterna börjar med de brukningsenheter som har högst andel nyckelbiotoper och jobbar sig nedåt. Men alla skogsägare som har över fem procent kan starta en dialog om formellt skydd för delarna som överstiger fem procent, säger Johan Åberg, på enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd på Skogsstyrelsen.

Nu har Skogsstyrelsen beslutat om ett biotopskyddsområde på Christer Danielssons och Fredrik Jarnbrings fastighet och de har också fått ersättning för marken.

– Vi fick 25 procent över marknadsvärdet och det blev 467 000 kronor, vilket vi är mycket nöjda med.

JO-anmälan gav däremot inget gehör.

– Vi fick bara ett besked att JO hade lagt ned fortsatt undersökning och inte skulle vidta några åtgärder.

LÄS OCKSÅ: "Avtalen inte tänkta att ge full ersättning"

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nytt-naturvardsavtal-halverar-ersattningen/">Han kan tänka sig att elda upp nyckelbiotopskogen</a>

Under 2017 fattade Skogsstyrelsen beslut om 240 nya biotopskyddsområden. Besluten omfattade 1 282 hektar vilket är 15 procent mindre än 2016. Arealen som skyddades med nya naturvårdsavtal under 2017 omfattade totalt 950 hektar, vilket är en minskning med 24 procent. Både biotopskydd och naturvårdsavtal rör i de allra flesta fall skog med registrerade nyckelbiotoper.

Det tog två år och en ny handläggare på Skogsstyrelsen för att skogsägarna Christer Danielsson och Fredrik Jarnbring skulle få ersättning för skyddad skog.

Först efter två år löstes frågan med Skogsstyrelsen.