Sara Johansson

De drygt 37 miljarderna i det pågående landsbygdsprogrammet är spridda över allt för många åtgärder, och det görs ingen riktig utvärdering om pengarna faktiskt har avsedd effekt, menar Riksrevisionen. Myndigheten är skarp i sin kritik av hur landsbygdsprogrammet utformats, hur det utvärderas och hur det handläggs.

– Riksrevisionens övergripande slutsats är att landsbygdsprogrammets utformning gör det svårt att nå programmets mål, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.

Myndigheten anser att utformningen av landsbygdsprogrammet, till större delen gjord av Alliansregeringen, var fel från början. Mycket styrs i och för sig av EU-regler som inte kan ignoreras, men strukturen kunde gjorts enklare med de nationella val det finns utrymme för, enligt Riksrevisionen. Att det inte gjordes har bidragit till att utbetalningar försenats och de administrativa kostnaderna ökat, menar de.

Myndigheten bedömer att de krav på uppföljning och utvärdering som följer av EU:s lagstiftning tar mycket tid och resurser att uppfylla, men ger lite information om vilka resultat som uppnås med landsbygdsprogrammets åtgärder. Med 60 procents nationell finansiering och stora projekt som livsmedelsstrategin och bredbandsutbyggnaden inom programmet borde Sverige ha intresse av att göra en nationell uppföljning som ger en bättre bild av om målen faktiskt uppnås.

Riksrevisionen konstaterar också att stödutbetalningar försenats, bland annat på grund av att Jordbruksverket haft problem med sitt IT-system. Enligt rapporten är det utifrån vad länsstyrelserna säger om resursbrist "rimligt att anta" att förseningsproblemen kommer att fortsätta hela programperioden, det vill säga till och med 2020.

Inför nästa programperiod rekommenderar Riksrevisionen att regeringen gör en strategisk analys av de nationella behoven av landsbygdsutveckling och vilka konsekvenser alternativa programutformningar kan få. Det menar myndigheten saknades inför utformningen av det gällande programmet. Jordbruksverket måste bli bättre på att stötta länsstyrelserna, och få ordning på IT-systemet.

<h3>Fakta: Landsbygdsprogrammet</h3>Landsbygdsprogrammet delar ut stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden, främst fokuserat på miljö, hållbar utveckling och innovation. Det sammanlagda beloppet för programmet är 36 miljarder kronor under åren 2014 och 2020 och finansieras gemensamt av Sverige och EU.Följande stöd och ersättningar ingår i landsbygsprogrammet:företagsstödprojektstödmiljöinvesteringarmiljöersättningarersättningar för ekologisk produktionkompensationsstöddjurvälfärdsersättningarlokalt ledd utvecklingKälla: Jordbruksverket

Landsbygdsprogrammet är krångligt och tvingar myndigheterna att lägga tid på fel sorts utvärderingar. Det konstaterar Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Det blev för krångligt från början, enligt Riksrevisionen.

Landsbygdsprogrammet sågas i ny rapport

Politik

Landsbygdsprogrammet är krångligt och tvingar myndigheterna att lägga tid på fel sorts utvärderingar. Det konstaterar Riksrevisionen i en kritisk rapport.