Sara Johansson

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) vill prioritera förädling, förenkling och export i tillämpningen av den nationella livsmedelsstrategin.

En ny handlingsplan för den nationella livsmedelsstrategin under åren 2020 till 2022 håller på att tas fram. Relevanta myndigheter har lämnat förslag på vad de tycker bör göras för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Planen är inte klubbad av regeringen än, men landsbygdsminister Jennie Nilsson vet var hon vill lägga fokus.

– Det handlar dels om att vi måste förädla produkter mer, vi behöver forskning och innovation i hela kedjan, inte minst om vi ska vara långsiktigt konkurrenskraftiga inom den här branschen, sa statsrådet när hon deltog i ett seminarium arrangerat av Livsmedelsföretagen, LRF och Svensk Dagligvaruhandel under Almedalsveckan.

Ett annat högprioriterat område är ökad export. Det handlar enligt Jennie Nilsson inte bara om värdet av att svenska producenter kan sälja mer, utan om att en större marknad än den svenska ger skalfördelar och bättre möjligheter att få ut bra priser för mervärden som hög djurskyddsstandard och låg antibiotikaanvändning.

Vid ett annat seminarium använde ministern Danmark som ett exempel på ett land som framgångsrikt marknadsför sitt kött som producerat med ett minimum av antibiotika.

– Sverige är bättre. Det är enormt frustrerande att vi inte hämtar hem och lyckas ta betalt fullt ut för den otroliga kvalitet som vi har.

<h3>Förenkling – evig politisk ambition </h3>

Det tredje och sista fokusområdet är regelförenkling. Det är en evig ambition som ingen politiker någonsin varit emot, och Jennie Nilsson medgav att många regeringar försökt, med ”ganska klena resultat”.

– Vi är i min mening väldigt dåliga på att plocka bort sådana regler som inte längre är relevanta, utan man kompletterar med ny lagstiftning.

Statsrådet vill också att det ska finnas mer digital hjälp att få för företagare att följa de regler som finns, och mer dialog med berörda branscher innan nya regler införs. Ibland, menar landsbygdsministern, kan lantbrukarens problem med ett regelverk mer handla om kontakterna med myndigheten, än om själva regeln i sig.

– Vi behöver vara väldigt tydliga i vår kravställning på de som jobbar med myndighetsutövning i Sverige. Gott bemötande, och att vilja hjälpa människor att göra rätt, är basen i arbetsbeskrivningen.

Många regler som bonden ska hålla reda på har sitt ursprung i lagar som stiftats på EU-nivå. Där finns den svenska regeringen i Rådet och svenska ledamöter i EU-parlamentet. Men den svenska närvaron behöver förstärkas även på djupet i EU-maskineriet, bland tjänstemännen som i EU-kommissionen gör det grundläggande arbetet med alla lagförslag. Sverige har länge kunnat förlita sig på Storbritannien, som varit bra på det förberedande lagstiftningsarbetet och vars intressen ofta sammanfallit med de svenska.

– Det är klart att det spelar roll hur underlaget är framtaget från botten och hur man har vägt och viktat alla hundratals förslag som kommer från början. Jag tror att det kan vara jätteviktigt och klokt för Sverige att ta den rollen tydligare, säger Jennie Nilsson.

Förädling, export och förenkling har högst prioritet när den nationella livsmedelsstrategin ska bli fortsatt handling, enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).

Landsbygdsministern: Här är de viktigaste områdena i livsmedelsstrategin.

”Frustrerande att vi inte lyckas ta betalt för kvaliteten”

Politik

Förädling, export och förenkling har högst prioritet när den nationella livsmedelsstrategin ska bli fortsatt handling, enligt landsbygdsminister Jennie Nilsson (S).