Johan Freij

Vargen är utrotningshotad! Bombmurklan är vanlig! Nötkött är positivt för miljön!

Dessa tre påståenden kan vara både korrekta och direkt felaktiga. Det beror helt och hållet på i vilket sammanhang de framförs. Tolkningsutrymmet är stort och därmed möjligheten till konflikt.

När Donald Trump installerades som president den 19 januari hävdade Vita huset att ceremonin var den mest välbesökta i historien. Amerikansk press kunde då enkelt dokumentera att detta inte stämde.

Presidenten vidhöll dock ståndpunkten och preciserade dessutom antalet besökare. Frågan övergick då från en positiv överskattning till lögn. En lögn som blev historisk då kampanjledaren Kellyanne Conway myntade begreppet ”alternativa fakta”.

Man kan lätt skratta bort detta som löjeväckande när en uppenbar lögn formuleras om till något mindre otäckt än vad det är – en lögn. Jag hävdar dock att detta är en mycket farlig trend som garanterat påverkar oss alla. När världens mäktigaste man som då också har världens största ansvar ljuger – då kan väl jag också ljuga lite?

Lögnen liknar andra farliga beteenden som rasism och mobbing. Det är få av oss som själva anser att vi ägnar oss åt detta.

Handen på hjärtat, är det någon av er läsare som definierar sig själv som lögnare, rasist eller mobbare? Nej, jag trodde väl det.

Våra värderingar ändras dock ständigt och när våra förebilder ljuger, mobbar eller fäller rasistiska kommentarer förflyttar vi vår egen gräns för vad som är okej.

När nu USA predikar protektionism och polarisering är det oerhört viktigt att vi själva bevakar vårt eget beteende. Över världen sveper nu en våg av ökad polarisering mellan stad och landsbygd.

Sverige är inget undantag och det syns inte minst inom skogen och naturvården. Konflikterna om bombmurklor, lavskrikor och vargjakt är tydliga exempel på detta.

Det är några av alla dessa frågor där landsbygdens folk känner sig överkörda och försvarslösa. Försvarslösa mot en anonym myndighet, organisation eller ett politiskt parti med hemvist i en storstad, långt ifrån de drabbades egen verklighet.

Vi mot dom-situationen är uppenbar och risken ökar att jag som drabbad börjar idiotförklara motparten. Jag distanserar mig och lögnen, både gentemot mig själv och min omgivning, blir ett verktyg för att till sist tolka lagar och regler till min egen favör.

Varje vettig människa inser att denna väg bär mot kaos och anarki, i ett samhälle ingen av oss vill ha. Enligt mig är det bara samförståndets väg som är möjlig och det kräver ökad förståelse för motparten.

Detta förutsätter ett möte och en diskussion på plats. Myndigheten, naturvårdsorganisationen eller det politiska partiet måste därför ut i den drabbades miljö för att själv se konsekvenserna av det beslut eller den kampanj och politik man driver.

Men viktigast av allt, alla måste vi stå rakryggade mot denna förskjutning av värderingar. Vi får aldrig börja uppfostra våra barn med alternativa fakta. Ett förljuget, polariserat samhälle är ett ruttet samhälle.

Konflikter om bombmurklor, lavskrikor och vargjakt - här står landsbygdens folk försvarslösa mot en anonym myndighet eller politiskt parti med hemvist i en storstad, skriver Johan Freij i veckans krönika om den ökade polariseringen mellan stad och landsbygd som sveper över världen.

Vi får aldrig börja uppfostra våra barn med alternativa fakta, skriver Johan Freij om konflikten som sveper över världen.