Mari Nälsen

Tingvalls gård tronar på en höjd och har utsikt över Bullaresjön.

Det första som syns på vägen söderifrån mot Bullaren är Tingvalls gård. Den ligger högt med utsikt över Bullaresjön och har i bygden länge betraktats med stolthet. Mellan 1952 och 2006 ägdes gården av Hushållningssällskapet och från 1980-talet var den ekologisk försöksgård.

– Ladugården brann ned här i början av 1990-talet och 1991 invigdes den nya av Astrid Lindgren, berättar Albert Kuiper.

När Hushållningssällskapet bestämde sig för att sälja i mitten av 2000-talet fasade bygdens befolkning. Tänk om det kom några utlänningar och köpte den!

– Ja, det var nog det allra värsta som kunde hända, säger Hetty Kuiper och skrattar.

– Det var tur att vi inte visste om det då.

Mellan mjölkningarna går de 125 ekologiska mjölkkorna ute. På gården finns två mjölkrobotar.

I början av 2000-talet hade de nått vägs ände hemma i Nederländerna. De är båda lantbrukarbarn och ville inget hellre än att driva lantbruk. Men med markpriser som är upp till tio gånger de svenska fanns inte de möjligheterna. Albert jobbade som helhetsrådgivare inom lantbrukssektorn och Hetty som projektledare på bank.

– Vi ville inte ha ett sådant liv och inte heller ville vi bli 65 år och ångra oss så vi bestämde oss för att försöka.

Paret förberedde sig på flytt i över två år innan de fick chansen att köpa Tingvall där en hel mjölkbesättning och alla maskiner och inventarier ingick. I augusti gick flytten lagom till att äldste sonen Tom skulle börja skolan. Dottern Eva var då två och ett halvt och Wim, i dag 11 år, är född i Sverige.

Under den första månaden bedrevs verksamheten som vanligt och Albert Kuiper gick bredvid för att lära sig rutinerna innan de skulle stå på egna ben med bara en anställd på halvtid som hjälp. Under den här perioden pågick ett foderförsök med rapskaka och rapsfrö som foder till djuren och det fortsatte paret Kuiper med på uppdrag i ytterligare ett år.

– Det passade oss bra då, berättar Albert.

Ladugården färdigställdes 1991 och var då väldigt modern med djupströbädd. Den invigdes av Astrid Lindgren.

Den första vintern var tuff, de kunde inte språket även om kommunikationen egentligen inte var problemet.

– Det svåraste var nog att släppa alla kontakter man hade genom jobbet, att gå här uppe på gården ensam, tycker Albert Kuiper.

Hetty Kuiper håller inte riktigt med, hon tycker att myndighetskontakterna var det svåra.

– Alla dessa brev vi fick med helt annan meningsbyggnad. Allt det viktigaste står ju sist i era brev.

Grannarnas fördomar kom på skam. De var unga och friska, hade små barn och ytterligare ett på gång. Nya stängsel kom upp, besättningen ökades och fälten täckdikades. Hushållningssällskapets gille bjöd på risgrynsgröt i bygdegården och familjen Kuiper kände sig väldigt välkomna.

Det visade sig när de drabbades av sjukdom och Albert blev inlagd på sjukhus. Där stod Hetty med tre små barn och en mjölkbesättning helt ensam.

– Folk tog ledigt från jobbet och kom hit och hjälpte till, jag får ståpäls på armarna bara genom att minnas det här, säger Hetty Kuiper och en tår trillar över hennes kind.

– Det är mer än så, säger Albert. För tre år sedan fick Hetty cancer i magsäcken och låg en tid på sjukhus. Det var likadant då. Folk kom och lagade mat och städade och hjälpte till.

Bättre indelning av skiften, dikning och förbättring av täckdikning är några åtgärder som genomförts på Tingvall de senaste 12 åren. ”Nu är vi i kapp”, säger Albert Kuiper.

Under de 12 år som gått har de arbetat med att utveckla verksamheten i lagom takt. De 60 djuren har blivit 125 och efter många år med mjölkgrop installerades två robotar 2010. Innan dess har den kalla lösdriften byggts om med fler liggbås allteftersom.

I dag har de ungdjuren på kvighotell i södra Värmland och tycker att det är den optimala lösningen.

– När vi utökade fick vi ta maskinhallen till rekryteringsdjuren och eftersom det inte fanns vatten där blev det väldigt tungrott.

De har hela tiden haft en affärsplan. Den första gjordes 2007 och handlade om var de skulle vara 2015.

– Då mjölkade vi och mjölkade och mjölkade för att kunna investera och växa. 2016 och 2017 var mjölkkrisens år då det handlade om att överleva. Nu arbetar vi på en ny plan från 2018 och framåt men har inte kommit riktigt fram till vad den ska fokusera på.

Brinner för Holstein. Albert Kuiper är domare och dottern Eva, 14 (bilden), är reservchampion inom showmanship och har visat djur runt om i Europa.

Albert Kuiper har fortsatt avla på Hol­steinbesättningen som fanns på gården. Han beskriver sig som en stor avelsnörd som dessutom reser Europa runt som domare och representant från Svenska Holsteinföreningen. Intresset har smittat av sig på dottern Eva, som är svensk reservchampion inom showmanship och en riktig expert på att visa upp kor och kvigor på utställning både i Sverige och i Belgien och Italien.

– Hon är också en riktig nörd, säger pappa Albert och låter väldigt nöjd.

Av alla maskiner som var med i köpet har de flesta sålts och familjen tar hjälp med växtodlingen. Sedan ett år tillbaka odlar de spannmål på 40 av de totalt 180 hektar de brukar.

– Vi har arbetat med att förbättra skiften och öka avkastningen med förbättring av täckdikning för att kunna köra effektivare, berättar Albert Kuiper som i dag arbetar heltid på gården med hjälp av Hetty Kuiper på deltid. Hon har en halvtidstjänst som ekonomisk rådgivare på Hushållningssällskapet också.

Familjen Kuiper: Eva, Albert, Wim och Hetty. Saknas på bild gör äldste sonen Tom.

<h3>Fakta/Familjen Kuiper</h3>Består av: Hetty Kuiper 45 år, mjölkbonde och ekonomisk rådgivare, Albert Kuiper 46 år, mjölkbonde, Tom 18, Eva 14 och Wim 11 år.Bor: Tingvalls gård, Bullaren.Areal: 110 hektar varav 45 hektar åker. Arrenderar ytterligare 135 hektar och brukar alltså 180. Besättning 125 mjölkande Holsteinkor, två robotar.Mjölkar 1,2 miljoner kilo per år.Omsättning: Cirka sex miljoner kronor.<h3>Albert och Hetty Kuiper om:</h3>Skillnaden mellan Sverige och Nederländerna:• Först och främst priset - det är minst sex gånger så dyrt att köpa mark i Nederländerna. • Gårdstätheten - 17 000 mjölkgårdar i Nederländerna mot 3500 i Sverige• Befolkningen – 22 personer per kvadratkilometer i Sverige jämfört med 400 i Nederländerna. Gårdstätheten går åt båda håll. Konkurrensen gör att det blir prisskillnader och det är lättare att få tag i entreprenad bland annat. I dag kommer killen som hackar vallen åt oss 100 kilometer bort. På det avståndet i Nederländerna hade vi kunnat hitta 40 till 50 entreprenörer med hack.• Landskapet är inte helt platt i Sverige• Klimatet - kortare växtsäsong - mer bråttom• Högre mjölkpris i Nederländerna 30 öre upp på samma världsmarknad eftersom de är duktigare på mervärde.• I Sverige finns det vatten och det finns mark - inte en självklarhet i Nederländerna. Om outnyttjade resurser:• 600 000 hektar ligger i dag i träda i Sverige och landet är inte självförsörjande på mat. Varför utnyttjas inte det? Det är jättekonstigt med Nederländska ögon sett och här tycker vi att det finns en handske att plocka upp. Om att vara bönder:• Vi är inte bönder utan företagare och man ska titta på företaget på det viset och lägga krutet på det man kan påverka. Kan man inte påverka exempelvis mjölkpriset så får man titta på det som går att göra och inte riskera att hamna i en negativ spiral. Man får inte vara rädd att testa något nytt om det man alltid annars har gjort. Det finns inga rätt eller fel.

LANTMANNEN | För tolv år sedan gick flyttlasset från Haulerwijk i norra Nedeländerna till Bullaren på den svenska västkusten. Hetty och Albert Kuiper lämnade allt för att bli mjölkbönder i Sverige. Tidningen Lantmannen har träffat dem.

Albert och Hetty Kuiper bytte skrivbordsjobb i Holland mot Holsteinkor på västkusten.