Urban Rydin

För ett tag sedan dök en intressant fråga upp på mitt bord. Det var ett gift par som ägde hälften var av en skogsfastighet. De hade upplåtit en avverkningsrätt på 1 miljon kronor och det innebär att den maximala avsättningen till skogskonto är 600 000 kronor.

Frågeställaren uttryckte det så att frun inte hade behov av att sätta av mer än 200 000 kronor, där­emot ville han gärna sätta av 400 000 kronor. Frågan de ville ha svar på är om detta är möjligt.

En utgångspunkt för svaret är att inkomstbeskattningen helt knyts an till individen. Om två personer äger en fastighet med hälften vardera har de rätt till hälften vardera av inkomsten. Sedan följer avdraget detta och i detta fall kan de maximalt sätta av 300 000 kronor vardera utan möjlighet att föra över.

Men detta gäller inte alltid. Om delägarna är makar finns det särskilda skatteregler som tar över. Om den ena maken är företagsledande, det vill säga med hänsyn till utbildning, arbetsuppgifter och övriga omständigheter kan anses ha en ledande ställning, gäller i stället att denne ska deklarera hela inkoms­ten. Dock med rätt för den medhjälpande maken att deklarera inkomst från sitt arbete och sin kapital­avkastning enligt särskilda regler.

Även i detta fall styr individens inkomst sedan skogskontoavdraget. Det är givetvis möjligt för den ene maken att sätta av till skogskonto medan den andre avstår.

Vad händer då om en skogsägare betalar in för mycket pengar på kontot så att avdrag inte kan medges? Jag har nyligen haft ett sådant fall men var tvungen att gå till domstol för att få rätt.

Omständigheterna var att samtliga pengar från ett avverkningsuppdrag av misstag satts in på ett skogskonto. I deklarationen togs hela skogsinkomsten upp till beskattning och avdrag för skogskonto yrkades inte. Medlen på skogskontot bestod till 60 procent av sådana medel där avdrag hade kunnat medges medan 40 procent var över det maximala möjliga avdraget.

När skogsägaren tog ut pengarna slog Skatteverket till och ville beskatta dem enligt kontrolluppgiften. Man menade att lagtexten var tydlig, uttag av medel från skogskonto är skattepliktigt som skogsinkomst. Jag överklagade men Skatteverket vidhöll.

Jag fortsatte min talan och menade att den till synes tydliga lagtexten inte var lika tydlig som man kan tro. Förarbetena klargör att syftet med paragrafen är att tydliggöra beskattningstidpunkten och inte skatteplikten. Jag begärde också att Skatteverkets rättschef skulle kontaktas.

Därefter återkom Skatteverket och tillstyrkte överklagandet. Domstolen konstaterade sedan bara att Skatteverket inte haft fog för att beskatta det aktuella uttaget.

Sammanfattningsvis är det inte en ovanlig situation att två makar eller flera syskon äger en skogsfastighet ihop. Då ska man tänka på att utgångspunkten för beskattningen av avverkningsinkomster med mera är fastighetens ägarandelar. Om skogsägarna är gifta med varandra gäller dock en annan ordning och där har man större möjligheter att fördela inkomsten och därmed också möjligheten till avdrag för skogskonto. Och om man skulle ha satt in ett för stort belopp och inte yrkat avdrag för detta kan man ta ut pengarna utan beskattning – trots lagtextens formulering.

Hur mycket kan varje delägare avsätta till skogskontot, undrade en skogsägare. ATL:s krönikör Urban Rydin reder ut frågan.

ATL:s krönikör reder ut vad som gäller för skogskontot.

Lagtexten är inte så tydlig som man kan tro

Lantbruk

Hur mycket kan varje delägare avsätta till skogskontot, undrade en skogsägare. ATL:s krönikör Urban Rydin reder ut frågan.