Mikael Gianuzzi

Tröskeln för att bli lantbrukare är höga för den som vill in i branschen. Utan mark i familjen eller egna pengar för att köpa en gård kan det vara tufft.

Vägen in till en yrkesbana som lantbrukare ser i stället ut att gå via partnerskap där ägandet successivt går över till den unge.

Det startstöd som finns för unga lantbrukare i Landsbygdsprogrammet som ska underlätta nyetablering eller att genomföra ett ägarskifte är inte heller särskilt populärt. En förklaring till det klena intresset kan vara att kravnivån som måste uppfyllas blir för hög och många låter bli.

På två år är det 129 personer, av 160 sökande som beviljats startstödet på 250 000 kronor. Totalt har Jordbruksverket betalat ut 19 miljoner konor. På två år.

Många näringar kräver tillgång till mark. Enligt siffror från LRF Konsult låg snittpriset för åkermark i Sverige 2016 på över 120 000 kronor per hektar och den mest attraktiva marken kostar över 300 000 kronor per hektar.

För den som vill starta med två tomma händer gäller det alltså att hitta andra vägar än arv för att nå målet om en egen gård.

Jan Lorentzon är analytiker på LRF, och har brottats länge med just den frågan. Han menar att växtodling nog är den enklaste vägen till att bygga upp ett kassaflöde eftersom pengarna kommer tillbaka relativt snabbt. Du sår på hösten och kan ha gjort en vinst i juli. Maskiner kan du hyra eller i bästa fall låna. Marken får du arrendera.

- Kan du göra det rimligt för en markägare att du är rätt person, har kompetensen och kommer att sköta det på ett bra sätt kan du utan en större kontantinsats gå in och starta en verksamhet, säger Jan Lorentzon.

Stefan Gustavsson, ekonomirådgivare på HIR Skåne menar att någon form av nischad produktion kan vara en väg att dra igång en verksamhet.

- Det finns flera exempel där företagare lyckats etablera sig utan alltför stort startkapital. Vi har stora grönsaks- och bärodlare som börjat i liten skala och allteftersom byggt upp företagen, säger han.

För den som vill köpa en gård men har begränsat med pengar rekommenderar han att satsa på animalieproduktion.

- Jag skulle satsa på kyckling eller gris som har en kortare omloppstid än nötproduktion. Men även där är risken stor att banken säger nej eftersom det är verksamhet förenad med stor risk, säger Stefan Gustavsson.

Ett annat spår som än så länge är relativt ovanligt, men som de som ATL har talat mer tror kommer att växa, är att gå i partnerskap med en aktiv lantbrukare med avsikten att successivt ta över gården.

Här finns en modell där adepten går i och jobbar i verksamheten och sätter upp ett driftsbolag som arrenderar gården. Går det bra kommer adepten att bit för bit kunna köpa driftbolaget och ta över gården.

- Då krävs mindre kapital och har du en ägare som är positivt inställd och vill trappa ned kanske man inte behöver lösa allt med banken utan kan upprätta någon form av revers, säger Stefan Gustavsson.

Bankerna får ofta kritik för att nobba många låntagare och ställa alltför höga krav. Den som ändå väljer att gå via banken för att låna pengar måste ha gjort hemläxan och kunna visa att verksamheten blir lönsam. Säkerheter, som fastigheter, väger inte längre lika tungt i bankernas bedömning som tidigare. I stället har fokus kommit att ligga allt mer på återbetalningsförmågan.

Johan Asklund, distriktschef Mellansverige på Landshypotek, menar att det som krävs i en lånesituation numera är att det är ”en vettig person med en bra affärsidé” som banken tror har en återbetalningsförmåga i sin verksamhet och kan betala räntor och amorteringar.

Startstödet till unga lantbrukare har funnits i två år men bara ett fåtal har ansökt om det. Andra vägar tas nu för unga som vill bli lantbrukare.

Startstödet till unga lantbrukare har funnits i två år men bara ett fåtal har ansökt om det. Andra vägar tas nu för att bli lantbrukare.