Tove Nilsson

Den genomsnittliga Arlabonden har ett klimatgasutsläpp på 1,15 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, vilket är ett av de lägsta i världen. Arkvibild.

Arla Foods presenterade nyligen siffror från klimatberäkningar som gjorts på nära 8 000 mjölkgårdar i länder där Arlabönder finns. I samband med det konstaterades att den genomsnittliga Arlabonden har ett klimatgasutsläpp på 1,15 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, vilket är ett av de lägsta i världen. Och av Arlabönderna har de svenska producenterna det lägsta utsläppet på i genomsnitt 1 kilo koldioxidekvivalenter per kilo mjölk, följda av danska producenter på 1,03 kilo utsläpp.

– Av det resultat som finns i dag så har de svenska producenterna det lägsta klimatavtrycket per kilo. Egentligen är det inte vilket land som har lägst klimatavtryck som är avgörande. I stället ser vi fem nyckelområden som är väldigt viktiga parametrar för att kunna få ett lågt klimatavtryck, säger Karin Pasche som arbetar med hållbarhetsfrågor på Arla Foods.

Det handlar bland annat om att ha en hög fodereffektivitet, det vill säga mycket mjölk per foderinsats, att fodra optimalt och minska spill, att dödligheten i besättningen är låg, att gödsla optimalt och att ha förbättrade odlingsmetoder för högre skördar.

Enligt Arlas beräkningar har klimatavtrycket från gårdarna sjunkit under lång tid, redan innan man började med klimatåtgärder. Sedan 1990 har det gått ned 22 procent.

– Det är mycket på grund av effektivisering, bättre djurvälfärd, ny teknik och att man har avlat på mjölkavkastning.

De svenska Arlabönderna hade även den minsta variationen i klimatavtryck bland länderna.

– Varför det är minst variation i Sverige vågar jag mig inte riktigt på att säga än. Tidigare var det något lägre variation i Danmark.

Claes Jonsson, vice ordförande i Sveriges Mjölkbönder och Arlaleverantör.

<h3>Ökad byråkrati för mjölkbönder</h3>

Claes Jonsson, vice ordförande i Sveriges Mjölkbönder och Arlaleverantör, anser att klimatberäkningarna enbart innebär en ökad byråkrati för mjölkbönderna.

– Så länge de inte tar mer betalt för extra pålagor så leder det inte till att det blir en bättre ekonomi, varken för Arla eller för oss.

Tio öre per kilo mjölk av avräkningspriset är kopplade till att mjölkproducenterna deltar i klimatberäkningarna.

– Det handlar i praktiken bara om omfördelning av pengar.

Att klimatberäkningarna inte tar hänsyn till hur mycket kol som lagras in av gårdarna är bara ytterligare en anledning att underkänna dem, anser Claes Jonsson.

– Räknar man inte nettoeffekt blir det ju helfel. Jord och skog är de enda näringarna som binder in kol och koldioxid. Och vi ska bara räkna våra utsläpp?

I framtiden är tanken att kolinlagring ska tas med i beräkningarna.

– Det är något vi önskar lägga med så fort det finns en metodik som är vetenskapligt förankrad för hur man ska räkna på det, säger Karin Pasche på Arla.

När det gäller att ta mer betalt för klimatsmarta produkter så gör Arla det för några produkter som har en uttalad klimatprofil. Men inte för det stora flertalet.

– Att vi är aktiva och jobbar med vårt klimatavtryck handlar också om att kunna vara med i det långsiktiga perspektivet, att mjölkbaserade produkter fortfarande är relevanta i framtiden.

Svenska mjölkbönder – de mest klimateffektiva i världen? Så kan det vara om man får tro Arlas nya klimatberäkningar. Samtidigt får Arla kritik för att bara öka byråkratin för mjölkbönderna.

Enligt Arlas beräkningar har svenska mjölkbönder lägst utsläpp i världen.

Svenska Arlabönder mest klimateffektiva i världen

Företagande

Svenska mjölkbönder är mest klimateffektiva i världen, enligt Arlas nya beräkningar. Samtidigt riktas kritik mot ökad byråkrati för mjölkbönderna.