Torbjörn Esping

Köttproducent med pengar över? ATL tipsar om hur du kan investera.

Eftersom lönsamheten inom lantbruket fortfarande är dålig rent generellt och många lantbrukare har det knapert, så tycker jag att du gott kan ta ut pengarna som lön och unna dig och familjen något.

Annars finns det säkert eftersatta underhållsbehov på gården, en naturlig tanke är att unna korna något. Eller åtgärda den där skogsbilvägen som du knappt kan köra på längre.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/darfor-bor-kvigan-prioriteras-hogre/">Därför ska du prioritera kvigan</a>

Men säg att det finns 100 000 kronor ”över”, som du ska placera. Ska du satsa dem i jordbruket eller i skogsbruket? Eller är det en bättre affär att satsa pengarna på att köpa emitterat insatskapital i föreningen?

Det går givetvis inte att göra en kalkyl som gäller alla, men man kan fundera så här:

En ren investering i skogsbruket ger ingen hög utdelning, några få procent i bästa fall. Gödsling är den bästa affären, men det är inte tillåtet i södra Sverige. Sitter de 100 000 på skogskontot, så är det ingen bra affär att skatta ut dem för att köpa insatskapital. Använd pengarna på skogskontot till skogsbilvägen.

Men har du andra lösa pengar kan det vara en bra placering för medlemmar i Södra och Lantmännen att köpa emitterat insatskapital.

Handeln med emitterat insatskapital i Södra har legat nere sedan januari men ska återupptas inom kort.

Senaste handelsdagen var kursen 123, det vill säga du får betala 123 kronor för emitterat insatskapital värt 100 kronor. Jag tycker att en överkurs upp till 120 är försvarbar, med en årlig utdelning på sju procent. Då får du 4,1 procents ränta i medel på tio år, på en investering i ett stabilt företag med industrikunder.

En ren investering i vanliga lantbruket kan på marginalen vara lönsam, om den inte medför extra arbete. Och med Lantmännens modell ger större handel med föreningen även högre utdelning genom insatskapitalet.

Även i Lantmännen finns en möjlighet att köpa emitterat insatskapital. Där brukar kursen vara högre än i Södra, det senaste året har kursen legat runt 130. Men vid handeln i september var kursen märkligt låg, bara 110. Köparna har sannolikt gjort ett klipp, och kan de kommande 10 åren räkna med 10 procents avkastning per år i medel.

Det går att försvara en högre kurs i Lantmännen än i Södra. Den främsta anledningen är att man får man emission på emissionen, alltså nya insatser på både inbetalt och emitterat kapital. Så är det inte i Södra.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/tyska-dominanten-ar-lantmannens-tentakler-i-europa/">Lantmännen storsatsar i Europa</a>

Dessutom går Lantmännen bra och delade förra året ut nio procent på insatserna. Risken i Lantmännen är dock högre än i Södra, även om Lantmännens verksamhet är spridd i ett antal branscher.

Nyckerna hos vanliga konsumenter och energipolitiker, som är Lantmännens externa kunder, är inte lätta att förutspå. Snart kommer nästa tertialrapport, vem vet hur det går?

I en kalkyl för framtiden vågar jag inte räkna med mer än sju procents utdelning och tre procent emission på insatserna. Det gör att medelräntan blir 6,4 procent per år, med en kurs på 135. Det är en vettig avkastning i förhållande till risken, enligt min mening.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/602-miljoner-i-vinstdelning/">Södra: 602 miljoner i vinstdelning</a>

LÄS ÄVEN: <a href="http://www.atl.nu/marknadskronika/valutan-slar-mot-enskilda-skogsagare/">Valutan slår mot enskilda skogsägare</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/marknadskronika/laga-skordepriser-praglar-marknaden/">Marknaden präglas av låga skördepriser</a>

Vi tänker oss ett scenario där du är en köttbonde med skog och har 100 000 kronor som bränner i fickan. Här är ett förslag till investering, skriver Torbjörn Esping i veckans marknadsanalys.