Ann-Helen Meyer von Bremen

Studien pekar på att det saknas kunskap om vad gräsmarkerna kostar att sköta och att det därför också är svårt att beräkna jordbruksstöd för detta arbete. Arkivbild.

Enligt svensk rapportering till EUs art- och habitatdirektiv fanns det cirka 12 miljoner hektar gräsmarker 1850. I dag finns det drygt 400 000 hektar.

Det främsta skälet till minskningen stavas ekonomi. Det kostar för mycket att bruka dessa marker, framför allt naturbetesmarker som ofta är magra och som kanske ligger avigt till.

Storleken spelar också roll. Mindre fält, både när det gäller betesmarker och vallar, innebär högre kostnader för lantbrukare.

Det framhåller författarna till studien ”Ekonomi och ekosystemtjänster i gräsbaserad mjölk- och nötköttsproduktion”, som tagits fram inom ramen för ett projekt vid Chalmers Tekniska Högskola och i samarbete med LRF Mjölk och LRF Kött.

Studien pekar på att det saknas kunskap om vad gräsmarkerna kostar att sköta och att det därför också är svårt att beräkna jordbruksstöd för detta arbete. Skillnaderna i kostnader för brukande är väldigt stora, både regionalt och storleksmässigt. Kostnaden för att bruka små naturbeten (högst 1 hektar) med dålig arrondering uppskattades till 6 200 kronor, vilket är nästan 3 400 kronor mer per hektar än en större sammanhängande betesmark på 15 hektar. Lägger man dessutom till skillnaden i skörd kan det handla om en skillnad på upp till 5 kronor per kilo ts (torrsubstans) mellan en liten, lågavkastande och en stor högavkastande betesmark.

Kostnaden för att bruka vall varierar också stort. Det är nästan dubbelt så dyrt att bruka små fält på 1 hektar jämfört med en gård med medelstora fält på 5 hektar. Det lilla fältet kan kosta 13 760 kronor per hektar jämfört med medelskiftet som kostade 7 280 kr per hektar. Det stora fältet på 15 hektar var ytterligare något billigare.

Författarna till studien konstaterar att dagens stöd är för låga och därför varken gynnar brukandet av gräsmarker i allmänhet eller de mindre fälten i synnerhet. Gräsmarkerna bidrar till många ekosystemtjänster, betydligt fler än exempelvis ettåriga grödor. Allra mest värdefullt är ett landskap med många mindre gräsmarker. Därför föreslår författarna ett kantmeterstöd, som skulle gynna just mindre brukningsenheter.

Dagens jordbruksstöd är för låga för att främja gräsbaserad mjölk- och köttproduktion och därmed också de viktiga ekosystemtjänster som gräsmarkerna bidrar med. Det är budskapet i en forskningsrapport.

Forskning visar att ekonomin inte går runt för att kunna satsa på gräsbaserad produktion.