Hans Dahlgren

Kvarnen intill Kävlingeån strax norr om Lund i Skåne ägs idag av bagerikoncernen Pågen. Anläggningen är en av Sverige äldsta livsmedelsproducenter och nämns första gången år 1509. Då drev vattenflödet i ån kvarnstenarna och fortfarande kommer faktiskt tio procent av elbehovet från ett eget kraftverk vid ån.

Gammal. Mitt i odlingslandskapet strax norr om Lund har kvarnen legat i över 500 år.

För mer än tio år sedan började man leta ”egna” spannmålssorter som inte odlades i Sverige. Det började med ljusa vetesorter för att kunna baka fullkornsbröd som bland annat skulle tilltala barn. Sedan har det utvecklats med andra sorter.

– Traditionella sorter som odlas i Sverige, framförallt vete, bygger på att de ska fungera i industrin till många sorters uppgifter. Vi är ju en kvarn som producerar mjöl med väldigt hög bakningskvalitet och då räcker inte de traditionella sorterna till, så vi har skannat runt i Europa, säger Jörgen Hansson, utvecklings- och försäljningschef på kvarnen.

Mottagning. Bönder i närheten kan leverera direkt till kvarnen.

En del i satsningen handlar också om beslutet man tog för några år sedan att bara använda svensk spannmål.

– Det ligger i Lilla Harries gener att ha det. Men på grund av att det historiskt inte funnits tillräckligt bra vete i Sverige så har man importerat högproteinvete. Genom beslutet att vi bara ska ha svensk råvara fick vi börja den här resan med att leta upp vetesorter som kan odlas av svenska bönder.

Säkerhet. Av varje leverans spannmål sparas ett prov i minst 12 månader för att säkra spårbarheten för varje parti mjöl.

Test. All spannmål som kommer in i kvarnen analyseras för bland annat vatten, protein och gluten. Det är information som bagerierna sedan behöver.

Förutom vetesorter med hög proteinhalt, det man kallar elitvete eller e-vete, hade man den senaste säsongen kontrakterat odling av 400 hektar durumvete för bröd och 55-60 hektar dinkel i Skåne. Till det kommer också vetet för ljust fullkorn. Totalt har man kontrakterade odlare för speciella sorter på runt 2 000 hektar.

– Ambitionen är att dubbla arealen jämfört med idag för att säkerställa en jämn kvalitet in till bagerierna, säger Anna Larsson, spannmålskoordinator.

Falltal. I labbet testas också falltal i provrör. Det visar om mognadsgraden är rätt för att mjölet ska fungera optimalt.

Just nu spanar man bland annat efter nya vetesorter med högt protein, med fokus på höstvete, men även vårvete finns på önskelistan.

Bulk. Här lastas mjöl direkt på bulklastbilar. Bland annat går 160-200 ton mjölk varje dag till Pågens bageri i Malmö.

Plombering. För livsmedelssäkerheten får inga transporter lämna anläggningen utan plombering. Om plomberingen är bruten vid leveransstället får inte mjölet lossas.

Letandet efter nya sorter och att få fram utsäde sköts tillsammans med en samarbetspartner. Det första steget när de hittat en ny sort är att testa i en mindre odling, bland annat för att se om den klarar den skånska vintern.

– Sedan låter vi en kontrakterad odlare få testa den i verklig stordrift. Det är enda sättet vi kan bedöma den, att vi kan få in ett så stort parti så att vi kan köra det i vår stora kvarn och testa mjölet. Sedan utökar vi arealen och har större utsädesproduktion, säger Jörgen Hansson.

Fullkorn. På kvarnen finns olika delar för olika typer av processer. Här mals fullkorn av olika sädesslag.

Säck. Beroende på mottagaren finns olika förpackningar, men kvarnen gör i princip inga produkter för konsumentmarknaden.

Totalt mals omkring 70 000 ton spannmål per år i Lilla Harrie. Dessutom mals nästan lika mycket på företagets anläggning i Göteborg. Förutom de kontrakterade odlarna köper man in från främst föreningarna Kristianstadortens lagerhusförening (KLF) och Varaslättens lagerhus. Men man har också egen mottagning, torkning och lagring på kvarnen för odlare i närheten.

– Att ta emot spannmål direkt från bönder är en del av vår identitet.

Här har kärnorna krossats och siktats en gång för att få ut mjölet.

Flödet i Kävlingeån ger tio procent av elbehovet till kvarnen.

<h3>Fakta: Lilla Harrie valskvarn</h3>Det första dokument där kvarnen nämns är från 1509, men sannolikt är kvarnen äldre än så. Genom århundradena har kvarnen både varit i dansk och svensk ägo, genom bland andra kungar, staten och kyrkan. 1984 köpte bageriföretaget Pågen den av familjen Olsson som ägt den i flera generationer.Det finns även en anläggning i Västra Frölunda, Göteborg. Tillsammans maler de omkring 130 000 ton spannmål per år, i princip enbart till bagerier. Det motsvarar 25 procent av allt bagerimjöl i Sverige. Ungefär 85 procent av produktionen går till Pågens egna bagerier.Den spannmål som hanteras i kvarnen är olika vetesorter, råg, durumvete och dinkel. Restprodukterna går framförallt till foderproduktion.Man har en egen lagringskapacitet på 4 300 ton men hyr också lagringskapacitet på gårdar i närheten.

För att möta speciella behov hos bagerier har kvarnen i skånska Lilla Harrie satsat på spannmålssorter som annars inte odlas i Sverige. Den kontrakterade arealen för egna sorter ligger på omkring 2 000 hektar, men den planerar man att fördubbla.

Anläggningen är en av Sverige äldsta livsmedelsproducenter.

Kvarnen som satsar på egna spannmålssorter

Livsmedelsförädling

För att möta speciella behov hos bagerier har kvarnen i skånska Lilla Harrie satsat på spannmålssorter som annars inte odlas i Sverige.