Fredrik Stork

Lars Åbom på Agronola Energi i Västergötland, här tillsammans med kollegan Andreas Selmosson, kom med tipset att installera två eller flera pannor, som jobbar i samverkan, för att komma under effektgränsen.

Det nya regelverket, som ställer krav på att alla som har en panna som genererar värme i farlig mängd, också ska ha en certifierad pannoperatör, <a href="https://www.atl.nu/teknik/ny-certifiering-for-pannoperatorer/">har fått mycket kritik</a>. Dels från LRF men också från branschen. Flera ATL-läsare har också hört av sig till tidningen med frågor.

En av dessa, Lars Åbom, uppmärksammade oss också på ett kryphål. Han är fritidslantbrukare i Skaratrakten, och jobbar numera att sälja värmesystem. Kryphålet, som Arbetsmiljöverket ger grönt ljus för i en brevväxling med ATL, bygger på att ägare till mindre pannor kan dela upp sitt effektbehov på två eller fler pannor i stället för en.

Har du ett effektbehov på 140 kilowatt, men delar upp det på två 70-kilowattspannor kommer du alltså undan certifieringskravet.

Just den här pannan ligger på 82 kilowatt och ligger därmed under effektgränsen, som säger att en panna på max 110 grader och max 100 kW varken blir klass A eller B.

Att installera två eller fler pannor kan bli dyrare, men kan också ha sina fördelar. Lars Åbom har installerat flera sådana system i kyrkor, just för att gudstjänstbesökarna inte ska behöva frysa om söndagarna, om en av pannorna skulle lägga av.

En 100 kilowattspanna kan i bästa fall värma tusen kvadratmeter och eftersom ingen panna varar för evigt kan det alltså vara bra att fundera över hur man vill utveckla sitt värmebehov på längre sikt.

Går det att spara några pengar på kryphålet eller blir pannförsäljaren den enda vinnaren?

– Om du säger att du ska gå utbildningen som Arbetsmiljöverket förevisar ligger kursavgiften på upp till 30 000 kronor (15 000-20 000 kronor har också nämnts, reds. anm) och den ska göras om var femte år. Men kostnaden är också personlig, vilket innebär att om man byter ägare får man börja om på nytt. Utbildningen är också väldigt besvärlig.

En 100 kilowattspanna med en teknisk livslängd på 30 år kosta från 70 000 - 100 000 kronor. Det innebär att det finns förutsättningar att börja räkna på en sådan installation.

Försäljaren Lars Åbom är nu rädd för att mellanklassen av pannor ska dö ut, till förmån för värmepumpar, eftersom de helt enkelt blir för omständiga. Risken blir i stället att det kan bli svårt att sälja fastigheter med stora värmeanläggningar, eller i värsta fall att det blir effektbrist i elnätet på och kring fastigheten, enligt Lars Åbom.

– Man ska definitivt ha respekt för pannorna, och särskilt ved genererar en stor energimängd. Men vi har eldat ved sen stenåldern och förfinat tekniken genom årens lopp. Regelverket bör inte hänga med ner mot 100 kilowatts-gränsen. Detta handlar om folk som har eldat i sina pannor i hela sina liv, som snart inte får tända för att de inte har gått kursen, säger han.

Många har hört av sig med frågor om pannorna efter ATL:s tidigare publiceringar i ämnet.

<h3>Så ser kryphålet ut</h3>En panna som är max 110 grader och max 100 kW blir varken klass A eller B, och för sådana pannor finns inget krav på certifiering av pannoperatörer. Så om man tar bort en panna på 140 kW / 110 grader (den är klass B) och ersätter med två stycken 70 kW / 110 grader så behöver man inte ha certifierade pannoperatörer. Man gör bedömningen per panna, inte på total installerad effekt. De kan fortfarande ackumulera värme i farlig mängd om det är fastbränslepannor, men kravet på certifiering utgår då de inte är klass A eller B.Källa: Arbetsmiljöverkets handläggare<h3>Certifiering av pannoperatör</h3>Tidsfristen för alla pannor som omfattas av kraven nedan är numera satt till den till 1 december 2022. Vid certifiering valideras pannoperatörens kunskaper. Bland annat ska operatören visa på viss kunskap om föreskriften (AFS 2017:3), kunskaper om risker med olika bränslen och risken med restvärme.Som arbetsgivare ska du varje år skicka information till certifieringsorganet om den certifierade pannoperatören har övervakat en panna med relevant kategori. I Sverige är det normalt Swedac som ackrediterar certifieringsorgan, och på deras hemsida kan du söka efter ackrediterade certifieringsorgan.Källa: Arbetsmiljöverket<h3>Olika pannkategorier</h3>Kategori 1: Många pannor i klass A kommer in i den här kategorin. Det är framför allt pannor som har en bränslebädd eller ett murverk i pannan som ackumulerar värme i farlig mängd. Det innebär att pannan är varm en lång tid efter att bränsletillförseln har upphört. De flesta pannor som eldas med fasta bränslen ackumulerar värme i farlig mängd. Pannor över 2 000 kW som producerar överhettad ånga, och hetoljepannor över 2 000 kW, är också kategori 1.Kategori 2: Här återfinns pannor klass B som kan ackumulera värme i farlig mängd. Det kan exempelvis vara flispannor med rosterbädd.Kategori 3: Övriga pannor klass A är till exempel pannor som eldas med olja eller gas och därmed inte ackumulerar värme i farlig mängd. Hetoljepannor och pannor som överhettar ånga, med en effekt på max 2000 kW, kommer in i den här kategorin.Kategori 4: Övriga pannor klass B är pannor som exempelvis eldas med olja, gas eller pellets. Även elpannor klass B kommer in i den här kategorin. Pannan ska inte kunna ackumulera värme i farlig mängd.Källa: Arbetsmiljöverket

Certifieringskravet på så kallade pannoperatörer sköts nyligen upp till 2022. Men det finns kryphål som gör att du helt kan komma runt kraven. ATL reder ut.

Kryphålet som gör att du kommer undan pannkravet

Skog

Metoden gör att många kan slippa kravet på att ha en certifierad pannoperatör. Så funkar Arbetsmiljöverkets nya regler för värmepannor.