Klimatomställningen gör stora anspråk på skogen. Detta har tydliggjort meningsskiljaktigheter om hur man bäst bör använda den.

Något förenklat kan man säga att medan vissa anser att skogen behöver bevaras ytterligare, anser andra att den behöver brukas ytterligare. Bevarandet av biologisk mångfald ställs i motsats till en fossilfri samhällsekonomi.

Mer än 100 år av både skogsforskning och praktiskt skogsbruk har bidragit till att vi i dag har mycket skogskunskap. Trots detta är ännu mer kunskap nu nödvändig för att finna konstruktiva vägar framåt. Men inte vilken kunskap som helst, utan sådan som bygger på resultat från fri och obunden forskning.

På senare tid har det lyfts fram att den oberoende och granskande journalistiken blir alltmer ovanlig när nyhetsmedierna i allt högre utsträckning ägnar sig åt att bekräfta en dominerande uppfattning. I stället för att bidra med underlag så att människor kan forma sina egna uppfattningar, så talar nyhetsmedier allt oftare om vad man bör tycka.

En annan oroande utveckling kan anas i de röster som höjs om pågående avpolitisering av viktiga samhällsfrågor. Detta gäller inte minst miljöfrågorna med klimatfrågan i spetsen. Det finns en väldig styrka i en gemensam problemformulering som innebär att alla, oberoende av politisk färg, uppfattar ett problem på samma sätt. Men när alla även ställer sig bakom exakt samma lösning, stänger man för politiskt färgade ställningstaganden om olika möjliga lösningar och därmed vägar framåt.

Nyfikenhetsdriven och kritisk forskning kan utgöra en stark motkraft till den beskrivna likriktningen. Med forskning kan man ifrågasätta rådande paradigm, belysa styrkor och svagheter i underliggande resonemang och visa på nya möjliga lösningar på utpekade problem. Högkvalitativ forskning uppstår inte ur intet och universitet och forsknings­finansiärer har ett stort ansvar att identifiera forskare och forskningsprojekt med ett kritiskt förhållningssätt och med potential att göra genombrott.

Genombrott i detta sammanhang handlar inte bara om att upptäcka något nytt och betydelsefullt i vår fysiska verklighet, utan även om att peka ut synsätt, sammanhang och maktförhållanden i samhället som förenklar komplexa problem och låser alla vägar mot framtiden utom en.

Forskning bör alltså inte bara handla om hur man kan göra för att följa en given väg mot ett uppsatt mål, utan även om huruvida det finns alternativa vägar och om varför målet finns över huvud taget. Det upplevs inte alltid som önskvärt att man ifrågasätter rådande paradigm och politiskt beslutade strategier. Men om inte forskare gör det, vem gör det då?

I universitetens existensberättigande ingår att borga för den fria tanken. Vad gäller skogen så står vi och väger mellan hötapparna. Bevara mera eller bruka mera? Men vem vet – kanske finns andra och mer konstruktiva problemformuleringar och därmed lösningar. Det finns med allra största sannolikhet mer än ett svar på frågan om hur vi ska använda skogen i en klimatsmart och resurscirkulär framtid.

Professor, Sveriges lantbruksuniversitet

Det upplevs inte alltid som önskvärt att man ifrågasätter rådande paradigm och politiskt beslutade strategier. Men om inte forskare gör det, vem gör det då? Det frågar sig ATL:s krönikör Annika Nordin.

Om inte forskare ifrågasätter rådande paradigm och politiskt beslutade strategier – vem gör det då?

Fri och obunden forskning behövs

Lantbruk

Varför ska bevarandet av biologisk mångfald ställas i motsats till en fossilfri samhällsekonomi? Det frågar sig ATL:s krönikör Annika Nordin.