Anders Kristensson

Kronhjortarna smet från ett hägn på halvön Järnnäs vid kusten på 1980-talet och har med tiden spridit sig upp till fem sex mil bort. Hur många som finns vet ingen.

Avskjutningen har ökat från 18 fällda djur 2001 till 150 förra året. Den första organiserade räkningen gjorde Svenska Jägareförbundet i våras från 25 bilar under fyra kvällar. Sammanlagt observerade de 350 kronhjortar ute på fälten.

– Frågan är hur många som inte observerades, säger mjölkbonden Jan-Erik Söderholm som bor 15 kilometer norr om Nordmaling i Djupsjö.

<h3>Kronhjortarna förstör ensilaget</h3>

Han har ofta besök av kronhjortar som förstör ensilaget när de kliver på ensilagebädden och äter av kornas mat. Deras vassa klövar gör lätt hål på plasten och förstör fodret.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/mjolkbonde-far-skjuta-kronhjortar/">Mjölkbonde får skjuta kronhjortar</a>

Problemen med kronhjortarna började 2008 för Jan-Erik Söderholm. Han ansökte om skyddsjakt 2009 och två hjortar fälldes vid ensilagelimpan vid sidan av ladugården. Därefter fick ensilaget vara i fred under några år men nu är problemen stora igen.

– En sak är säker och det är att det skjuts för få hjortar för de har blivit allt för många, konstaterar Jan-Erik Söderholm när han visar runt på sina nedtrampade havrefält.

– Avskjutningen måste öka till det dubbla och därefter kan man ju se hur det går.

Hjortarna kommer fram till hans gård i mitten av augusti när kvällarna börjar bli mörka och återkommer sedan hela vintern fram till våren. Länsstyrelsens förslag på lösning av problemet är att stängsla runt ensilaget.

– För några år sedan satte jag upp ett viltstängsel men när snön blir djup hoppar de lätt över, berättar han. Det blir dessutom dyrt att sätta upp ett stort stängsel där det går att köra traktor. Den kostnaden ska inte vi bönder behöva stå för utan det borde jaktskyddsområdet göra. Länsstyrelsen har ett stort ansvar i detta.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/skyddsjakt-pa-kronhjort-i-uppsala-lan/">Länsstyrelsen beviljar skyddsjakt på kronhjort</a>

På vintrarna samlar hjortarna ihop sig i stora flockar som kan förstöra mycket ensilage på kort tid. I Sunnansjö, en halvmil bort, bor Anna Karin Lundberg där hon föder upp köttdjur. I vintras kom en flock på mer än 20 hjortar och åt av ensilaget.

En kväll överraskade Anna Karin och hennes man flocken efter att de tidigare på dagen upptäckt att ett 40-tal balar var upprivna och snön runtomkring var helt upptrampad av hjortarna.

– Det värsta var oron över om hjortarna kan sprida smitta till korna, berättar Anna Karin.

Efter att veterinären viftade bort det fick korna de minst skadade balarna.

De mest skadade balarna körde jägarna ut i skogen för att hålla flocken borta. Ett skinn och tarmarna av en hjort spändes upp vid Anna Karins ensilage men efter en och en halv vecka var de tillbaka igen. Jakttilldelningen i området förra året var två djur och en till fick senare skjutas vid skyddsjakt.

– I kärnområdet med en radie på tre mil börjar det bli tätt med kronhjort, berättar Mikael Karlsson på Svenska Jägareförbundet. Tillsammans med älgen blir det ett stort tryck för djurägarna. Frågan är nu hur vi vill ha det med hjortarna för det är inte smärtfritt att ha kronhjort.

Ambitionen från länsstyrelsen är nu att förbättra dialogen mellan jägarna och djurägarna för att problemen ska minska. Genom att utfodra hjortarna ute i skogen hoppas man att gårdarna ska få vara ifred.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/farre-algar-ett-uppsving-for-tall-i-blekinge/">Här är tallen på väg tillbaka</a>

Sedan några år tillbaka har Svenska Jägareförbundet börjat föra statistik på kronhjortsobservationer för att kunna bedöma hur stammen utvecklas i området. På SLU pågår ett forskningsprojekt om kronhjortarna.

– Vi behöver mer kunskap om kronhjortarna för att kunna göra bättre skötselplaner och hålla avskjutningen på rätt nivå, konstaterar Lars Dalberg på länsstyrelsen.

Medan vintern sakta närmar sig har Anna Karin Sundberg redan börjat gå upp till ensilagebalarna för att se efter om hjortarna varit framme. Den senaste veckan har elstängslet varit nedrivet på flera ställen igen.

– Det var en jobbig höst och vinter förra året och det blir nog samma sak i år igen, tror Anna Karin Sundberg.

”Det värsta var oron över att korna kanske kunde bli smittade av hjortarna”, säger Anna Karin Sundberg.

Kronhjortarna smet från ett hägn på 1980-talet och har sakta spridit sig. I dag finns det en etablerad stam i en 3,5 mils radie från Järnnäs vid kusten. Ströhjortar har observerats 6–7 mil bort.

Skador på skogen är minimala enligt Norra Skogsägarna men lokalt kan det förekomma skador i lite större omfattning.

Forskningsprojektet som pågår på SLU i Umeå handlar om hur älgen och kronhjorten samverkar och länsstyrelsen hoppas få mer kunskap för att kunna göra bättre skötselplaner i framtiden.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/teknik/ny-tejp-ger-billigare-solceller/">Ny tejp ger billigare solceller</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/en-kamp-att-halla-hungriga-svin-i-schack/">Ständigt på jakt efter hungriga svin</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-ar-massaveden-het-igen/">Nu är massaveden het igen</a>

Förstört ensilage och nedrivna stängsel är resultatet av kronhjortarnas framfart runt Nordmaling. Det har blivit ett allt vanligare problem för djurbönderna söder om Umeå.

Västerbottningar får betala ett högt pris för de hungriga hjortarnas härjningar.

Listiga hjortar lurar lantbrukare

Skog

Kronhjortar runt Nordmaling förstör ensilage och river ned stängsel för lantbrukare.