Sara Johansson

När den senaste stödområdesindelningen för kompensationsstödet och Norrlandsstödet beslutades 2015 möttes de nya gränsdragningarna av en hel del kritik. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) och Näringsdepartementet sade sig förstå problematiken, men hävdade att det viktigaste var att få förutsättningarna för ett högre Norrlandsstöd godkända av EU-kommissionen först. Sedan kunde en ny områdesindelning planeras till 2017.

Så blev det inte. Analysen av hur en rättvisare indelning kan se ut är inte klar. Och de högre nivåerna på Norrlandsstödet som skulle gälla under en övergångsperiod på tre år är inte heller garanterade. Hans Rolandsson, kansliråd på Näringsdepartementet, säger att förhoppningen nu är att behålla det åtminstone till och med 2018. Men inte ens det är helt säkert.

– Vi hoppas att EU-kommissionen inte skjuter vårt övergångsstöd i sank, säger Hans Rolandsson, kansliråd på Näringsdepartementet.

Då Norrlandsstödet är ett undantag från EU:s statsstödsregler med skarpa kriterier för hur det får användas måste Sverige varje år rapportera till EU-kommissionen om hur stort det är och hur de sektorer som får stödet klarar sig.

Nästa rapport till EU-kommissionen ska lämnas den 31 maj. Det finns inget sista datum för kommissionen att reagera på dokumentet, så rådande villkor gäller så länge den inte protesterar, eller regeringen beslutar sig för att ändra på dem. Skulle EU-kommissionen ge tummen ner för övergångsstödet så står Näringsdepartementet redo att kalla in en arbetsgrupp där bland annat LRF är representerade för att diskutera vad som kan göras i stället.

– Men vi vill inte spekulera i det än. Vi utgår från att kunna fortsätta med vårt övergångsstöd åtminstone några år framöver.

Har EU-kommissionen inga invändningar mot hur Norrlandsstödet är utformat just nu kan det bli så att den formen permanentas. I så fall görs ingen ändring av stödområdena, och de som anser sig förfördelade vad det gäller kompensationsstödet får ingen chans till nya villkor. Deras möjligheter till förändringar ökar om EU-kommissionen nobbar Norrlandsstödet.

– Då kan det bli aktuellt att göra om hela grundkartbilden också. Men det är inget huvudalternativ.

Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/norrlandska-bonder-far-mer-stod-2/">Norrländska bönder får mer stöd</a>Läs mer: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/upprorda-junselebonder-protesterar/">Upprörda junselebönder protesterar</a>

<h3>Utbetalningar av det nationella Norrlandsstödet</h3>2012: 297,87 miljoner kronor2013: 301,532014: 304,882015: 303,902016: 308,90Källa: Jordbruksverket<h3>Kompensationsstödet och Norrlandsstödet</h3>Kompensationsstödet går till lantbrukare i områden där förutsättningarna för lantbruk anses särskilt dåliga. Sådana stöd kan alla EU-länder betala ut via landsbygdsprogrammet och det är delfinansierat av EU. Norrlandsstödet är ett helt nationellt finansierat stöd som ska kompensera lantbrukare i norra Sverige för de sämre förutsättningar som råder där, och därmed i bästa fall upprätthålla produktionsnivåerna, och i sämsta fall bromsa en minskning av dem. Men stödet får inte nämnvärt öka produktionen. Sverige har valt att ha samma principer för stödområdesindelningen för de båda stöden.

Den kritiserade stödområdesindelningen blir kvar åtminstone till och med nästa år, antagligen längre. Men de högre övergångsnivåerna för Norrlandsstödet är inte säkrade.

Stödområdesindelningen blir kvar nästa år, antagligen längre.