De första enkla skördetröskorna dök upp redan i början av 1800-talet. Man satte helt enkelt stora maskiner på en vagn, som sedan drogs av mängder av hästar eller oxar. Ibland krävdes det 30-40 djur, när föraren körde över en liten kulle såg han inte ens det första paret.
Kriget skapade moderna skördetröskan
Till våren 2019 är det 75 år sen den första moderna skördetröskan började massproduceras.
Det krävdes ett världskrig för att den viktiga uppfinningen skulle slå igenom.
Det tog nästan 100 år innan de första självkörande skördetröskorna dök upp i början av 1900-talet. Men de var stora, tunga och dyra.
Bara för stora gårdar
Traktortillverkaren Massey-Harris kom år 1939 med en nyskapande skördetröska, MH-20. Den hade ett 5 meter brett skärbord som var placerat längst fram samt en förarplats med bra sikt mitt på fordonet.
Den dyra prislappen gjorde att bara de största gårdarna var intresserade. Mindre gårdar nöjde sig med att precis som tidigare dra ett tröskverk efter traktorn (eller hästen).
För att locka fler kunder tog Massey-Harris fram en billigare variant som bara var en tredjedel så stor, modell MH-21.
Oturligt nog hade man precis börjat sälja den när det blev tvärstopp. I december 1941 drogs USA in i andra världskriget och allt från stål till gummi prioriterades för militären.
Motgång slutade i succé
Men företagets säljchef Joe Tucker visste att jordbruket led brist på arbetskraft och hade föråldrad utrustning, han hade också jobbat i statliga ransoneringsmyndigheten och visste hur den fungerade.
Han lämnade in en ansökan om att få tillverka 500 MH-21-skördetröskor. I utbyte lovade han att maskinerna skulle spara in två miljoner liter bensin, frigöra 1 000 traktorer till andra uppgifter och skörda 400 000 ton säd på 1 miljon hektar. Eftersom de nya skördetröskorna hade skärbordet längst fram, så skulle de också rädda mer än 10 000 ton säd som normalt förstördes av hjulen från traktorerna.
Myndigheterna gick med på förslaget och våren 1944 levererades 500 skördetröskor till utvalda köpare, som alla lovat att skörda minst 2 000 hektar. Det hela kallades ”skördebrigaden” och sköttes som en militäroperation. Man började i södra USA och drog sig norrut i takt med att säden mognade. Lager med reservdelar hade lagts upp längs vägen och man skickade flygplan i förväg för att rekognosera fälten.
Det hela blev en supersuccé, de 500 självkörande maskinerna skördade hela 681 000 ton och sparade in 333 000 arbetstimmar.
Alla skriverier i tidningarna gjorde att jordbrukare över hela landet blev så imponerade att många köpte en Massey-Harris direkt efter freden. Inom bara några år sålde man 1 000 självkörande skördetröskor i månaden – ungefär lika många som totalt hade tillverkats i världen före kriget.
Skördetröskans historia
1834. Den allra första skördetröskan byggs i Michigan. Den drogs av 16 hästar och blev ingen större succé.
1860. Kalifornien får ”skördetröske-feber” och ett 20-tal företag skapar egna modeller.
1928. Gården Axelvold i Skåne blir först i Sverige med att använda skördetröska.
1909. Den första självkörande skördetröskan byggs i Australien. Den är dock för dyr att massproducera.
1923. Den första ”T-formade” skördetröskan, ”Auto header” patenteras av Sunshine i Australien.
1941. De första svenska skördetröskorna tillverkas av AB Bolinder Munktell i Eskilstuna.
1944. Den första moderna självkörande skördetröskan börjar massproduceras. Massey-Harris 21 är liten, bränslesnål och billig.
Fakta: Massey-Harris, MH-21
Tillverkare: Massey-Harris (i dag Massey-Ferguson).
År: 1941–1949.
Motor: 6-cylindrig Chrysler bensinmotor.
Kraft: 53 hästar.
Hastighet: Max 11,25 kmh.
Skärbredd: 360 centimeter.
Trivia: MH-21 är världens mest sålda skördetröska.