Ylva Larsson

– Hästarna kommer att hanteras lite mer som lantbrukets djur, skillnaden är bara att hästar förflyttas mycket mer, säger David Slottner på Jordbruksverket.

– Vid en skogsbrand vet vi var korna finns och var fåren finns, men ingen vet var hästarna finns. Vi får börja tänka mer som lantbrukare, säger David Slottner, som arbetar med frågorna på Jordbruksverket.

Registret kan också samköras med kommunernas samhällsplanering, och på så sätt bidra till att hästarna involveras mer än i dag. Men i första hand är det för smittspridningen som EU vill hålla reda på var hästarna bor.

Hur länge en häst ska vistas på annan plats för att journalföras som flyttad är inte klart än. Fast det kommer inte att gälla träning och tävling

– Som holländarna nämnde när vi diskuterade det här; av deras 450 000 hästar är 100 000 ute och åker varje helg, berättar David Slottner.

Hästarnas ägare ska inte finnas med i några register, och är hästen inackorderad behöver ägaren inte göra mycket heller. Det är stallägaren som ska föra journaler och rapportera vilka hästar som flyttar in och ut.

EU har fler nyheter under behandling: om internationella transporter, hästpass och avelsföreningar. Förändringarna för avelsföreningar kommer den 1 november 2018, medan de övriga gäller från den 1 april 2021.

När hästar transporteras mellan länder blir det mottagarens ansvar att det är rätt häst som kliver av transporten. Pass och chip ska stämma, och gör de inte det ska behörig myndighet kontaktas.

Transportörerna får inte flytta hästar som träffat sjuka hästar, och de ska komma från anläggningar som är godkända. De ska köras direkt till sin destination, om vägen inte är så lång att vila behövs av djurskyddsskäl.

Hästpassens historia är att de från början var avelsdokument som byggts på med identitet och de läkemedel hästen fått. Nu vänder man på initiativet, och passen blir id-dokument, där läkemedel ska föras in men avelsdelen är frivillig. Landets behöriga myndighet ska ordna hästpass, men arbetet kan läggas ut på någon annan, i stället för att avelsföreningarna automatiskt har rätt att göra det.

– Men varför förstöra ett system som faktiskt funkar, kommenterar David Slottner.

Han hoppas att passen inte kommer att förändras alltför mycket, men hur de kommer att se ut från 2021 är långtifrån klart. Dock kommer alla att ha samma utseende. En nyhet är att från november 2019 kan en extra sida läggas till, med avelsvärderingsresultat.

Det blir nya krav på avelns organisationer. De ska ha formulerat ett syfte med att förbättra rasen. Avelsmål och avelsprogram ska beskrivas, liksom historik om stamboken samt registrering och prövning. Personalen ska vara kvalificerad och rasen ha tillräckligt många individer och uppfödare.

– Syftet med aveln är den stora förändringen, men jag är inte säker på hur mycket den enskilde hästägaren kommer att påverkas, säger David Slottner.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/arbetsliv/ett-gigantiskt-problem/">Systematiskt missbruk av regler</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/eu-och-skogen/">Snåriga regler drabbar skogsägare</a>

Avelns organisationer ska formulera syftet med att förbättra sin ras. Urvals- och avelsmål samt avelsprogram och historik om hur stamboken upprättades ska beskrivas noggrant.

Alla stallägare ska rapportera vilka hästar som bor på anläggningen. De ska föra journal på hästar som flyttar in och ut.

Hästpassen får samma utseende, oavsett stambok och land. Avelsföreningarna får inte automatisk rättighet att utfärda pass.

Internationella transportörer registreras. Det blir mottagarens ansvar att se till att hästen är densamma som är beskriven i passet.

Om fyra år ska alla som har stall börja rapportera vilka hästar som finns i stallet. Enligt nya EU-bestämmelser ska informationen också kunna samköras med andra register.

Alla som har stall måste börja rapportera.