Malin Eborn

Förra året ökade den Kravcertifierande arealen inklusive mark i karens med 22 000 hektar, motsvarande ungefär 5 procent. Totalt finns det nu 450 000 hektar Kravcertifierad mark eller mark som håller på att ställas om till Krav i Sverige, enligt färska siffror som Krav tagit fram.

Bolagets vd, Anita Falkenek, tycker att det är positivt. Hon är dock försiktig med att dra några säkra slutsatser om varför ökningen sker eftersom analysen inte är klar.

– Men i grunden vill många lantbrukare ställa om till ekologiskt, och har man redan påbörjat den processen för något år sedan går man vidare, säger hon.

En faktor som ligger bakom att efterfrågan på ekologiska livsmedel inte fortsätter att öka är att konsumenternas fokus på klimat har landat i att man ska äta vegetariskt sammansatta produkter. Här är utbudet av Kravmärkta produkter ännu inte så stort, menar Anita Falkenek, vd på Krav.

Samtidigt kommer tydliga signaler om att marknaden för närvarande är mättad. De stora detaljhandelskedjorna redovisar bibehållen eller minskad försäljning i värde av ekologiska livsmedel 2019, enligt Ekowebs sammanställning som släpptes tidigare i år.

Efter att det rått överskott på ekologiskt producerade animalier sedan 2018, har detta nu drabbat även spannmålsproduktionen på grund av den höga skörden 2019.

– Om man tittar på hur Kravs utveckling har skett historiskt så går den i tydliga trappsteg, säger Anita Falkenek.

Bakgrunden till de senaste årens mer dämpade efterfrågan på KRAV-produkter är framför allt två faktorer, menar hon:

• Det stora fokuset på klimat hos konsumenterna har landat i att man ska äta vegetariskt sammansatta produkter. Här är utbudet av Kravmärkta produkter ännu inte så stort. Minskad konsumtion av kött- och mejerivaror påverkar efterfrågan, eftersom det är två viktiga produktgrupper för Krav.

• Den andra faktorn som påverkat efterfrågan är att konsumenter i högre grad köper svenskt.

– Det är jättebra att konsumenterna vill stödja svensk produktion, men samtidigt finns det en känsla av att det räcker med svenskt, säger hon.

Som VD för Krav vill hon se ett större fokus på hur enskilda produkter framställs. Under mars har debatten om ekologisk odling återigen varit het. Först hävdade Chalmersforskaren Stefan Wirsenius i medier att​ ekologiskt odlad mat har större klimatpåverkan än konventionellt producerade livsmedel, på grund av att större markarealer krävs. Detta enligt resultaten i en internationell studie som tidigare publicerats i tidskriften Nature.

Någon vecka senare släppte en internationell forskartrio en studie i tidskriften Nature Sustainability. Där slog bland annat forskare Christel Cederberg på Chalmers fast att de vanligaste livscykelanalyserna bortser från faktorer som biologisk mångfald, jordkvalitet och rester av kemiska växtskyddsmedel i miljön. Detta kan bidra till felaktiga slutsatser när odlingssystemen jämförs.

– När det verkligen får ett genomslag att det är många olika hållbarhetsfrågor som vi måste omfamna samtidigt är jag helt övertygad om att ekologiskt får ett nytt uppsving, säger Anita Falkenhed, Krav.

Den Kravcertifierade odlingsarealen ökade 2019, trots att stora volymer i förhållande till efterfrågan har pressat priserna på ekologiska råvaror.

Lantbrukare fortsatte att ställa om till eko 2019 trots prispress.

Kravodlingen ökar – trots mindre efterfrågan

Lantbruk

Den KRAV-certifierade arealen fortsätter att öka 2019 trots att stora volymer i förhållande till efterfrågan pressar priserna på ekologiska råvaror.