Det fackliga inflytandet syns i krav på att arbetsrättsliga regler och anställningsavtal måste följas för att jordbruksstöd ska kunna betalas ut.
EESK, ledd av svenske mjölkbonden Staffan Nilsson, anser att jordbrukspolitikens del av nästa långtidsbudget är för snålt tilltagen. EU-kommissionen har föreslagit att totalsumman fryses på 2013 års nivåer vilket i praktiken innebär en viss minskning i jämförelse med föregående budgetperiod.
Minskad andel
Jordbrukspolitikens andel av budgeten minskar också från 43 till 33 procent, delvis på grund av att utgifter som tidigare legat inom jordbruksbudgeten läggs under andra rubriker. EESK vill att jordbrukspolitikens del av totalbudgeten bibehålls.Kommittén anser att den gemensamma jordbrukspolitikens viktigaste uppgift måste vara att förbättra den ekonomiska situationen för EU:s jordbruk. EESK vill se högre stöd till små lantbruk och fritt val för medlemsländerna att välja vilka sektorer de vill ge kopplade stöd. Liksom många andra efterfrågar kommittén ett stödsystem som är enklare för bönderna att hantera.
Stödjer villkorade gårdsstöd
Inom landsbygdsprogrammet vill EESK ha en ny åtgärd för att höja det ekologiska jordbrukets profil. Vad gäller gårdsstöden stöttar kommittén idén om att de ska villkoras med miljökrav, att de ska riktas till aktiva bönder och att någon form av stödtak införs.Utjämningen av gårdsstöden inom medlemsländerna vill EESK ta i en långsammare takt än EU-kommissionen. När det handlar om utjämningen mellan länderna får kommissionens förslag i stort stöd av kommittén.